Besvikelsens bittra ögonblick

Jag är sååå besviken. Har varit och tittat på en jättefin lägenhet på Fjällnäs som skulle vara helt perfekt för mig och mina hundar.
Det blev budgivning på den. Utgångspriset var 115000 men den slutade på 205 000 och så mycket tänker jag inte betala för en 1:a med sovalkov. Man ska ju göra annat än att bo också. Men det hade varit så fint. Nu får jag bo kvar här i min bunker ett tag till. Kanske det kommer upp något annat, för här tänker jag inte bo kvar. Jag måste få luft, en balkong eller en uteplats i alla fall.

Nä, nu ska jag ta en promenad med hundarna i kylan.... vi hörs

Så var även denna jul till ända..

Det har varit en lugn och skön julhelg. Danne har varit hemma, han är fortfarande kvar och det är länge sedan han har varit här så länge. Han åker i morgon. Han har jobb i Piteå på måndag och tisdag.

I går var vi (Danne, Monica och jag) ut till Tjautjas och tittade på de omtalade julutsmyckningarna och det var häftigt. Nästan som i Amerika i lilla Tjautjas. Jättekul att se. Monica hade kameran med, så om hon lägger ut några bilder på nätet, så kan jag knycka dem och lägga in här.

Var in och läste i Maria Ömalms blogg i går och blev så imponerad av henne. Hon är så seriös i sin träning och sitt tävlande med Donna och Lava. Man blir faktiskt imponerad av hennes sätt att sätta upp mål och stämma av dem. Det är sådant som jag tänker varje nyår, men som sedan rinner ut i sanden. Glömmer bort vad jag satt som mål när det är dags att utvärdera. Kanske man ska sätta upp det på kylskåpsdörren så man blir påmind om det varje dag. Ska nog testa det i år. Ta en ordentlig funderare på vilka mål jag har med Iza inför kommande säsong, sedan skriva ner dem och titta på dem med jämna mellanrum och sedan utvärdera när säsongen är slut.

Nu ska jag sticka i väg ut med Danne ett tag... vi hörs

Annandagjul - Mimmis födelsedag

Idag blir min lilla Mimmi 10 år. Vi har haft och har fortfarande så mycket roligt tillsammans. Jag älskar verkligen mitt lilla monster. Tänk att tiden går så fort, jag tycker det är nyligen som Micke och Sara kom med henne, för de kunde inte ha kvar henne när Johanna var allergisk, och det är nu 9 år sedan. Utan Mimmi skulle jag inte haft en aning om vad agility var, jag skulle inte haft Iza, och tillvaron skulle nog se helt annorlunda ut om jag inte haft Mimmi.

Trots att det lilla trollet är blind idag, så har hon så mycket livsglädje och hoppar, skuttar och leker när vi är ute.

STORT GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN LILLA STUMPAN!

Nu är det klart

Klapparna inhandlade och inslagna. Maten inhandlad och tillagad. Någorlunda städat och pyntat. Nu är det bara att sätta sig ner och vänta på tomten. Men först ska Danne komma hem. Han åker från Gävle nu i kväll och är väl här i morgon bitti. Hoppas bara han tar det lugnt i trafiken.

Ett julbad skulle jag väl också ta om jag hade badkar, det får bli en juldusch istället.

Vi har varit ute på prommenad, så hundarna är nöjda och lugna. Bara att slå sig ner framför TV:n och slappa.

Ha en riktigt GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR alla ni som brukar titta in här på sidan.

Själv ska jag slappa fram till 4 januari, och det ska bli så skööönt.

Vi hörs.....

Lördag morgon

Så är det äntligen helg och jag får sova läääänge, vad händer? Jo klockan 7 slår jag upp mina blå och kan inte somna om. Typiskt.

Har nu druckit ur en panna kaffe och ska sätta igång och städa lite här. Det ser ut som en tonårslya med grejer överallt. Dags att plocka ihop lite och dra en repa med dammsugaren. Nicke skräpar alldelens förskräckligt. Sen blir det julklappsinslagning. Har inhandlat de flesta, men har inte slagit in dem. Får väl röja på köksbordet och sätta igång.

Jag känner mig lite degig idag, säkert biverkningar efter vaccineringen. I går kväll hade jag nog feber för jag hade en ordentlig frossa. Frös ända in i skelettet trots att jag hade både yllesockar och fleecetröja.

I torsdags var jag och tittade på en lägenhet på Fjällnäs och jag blev väldigt intresserad av den. Jag trivs ju inte särskilt bra här i min lya. Lägenheten på Fjällnäs låg i markplan och hade uteplats mot norr (perfekt för hundarna). Den skulle vara toppen med tanke på att Mimmi är blind och skulle då slippa trappor. Vi får se hur det går, om den inte går upp alltför högt i pris, så köper jag nog den. Skulle få närmare till jobbet då oxå.

Nää, nu är det bästa att börja röja och inte sitta här bara för att fördriva tiden eftersom jag inte har någon lust att städa, men det är väl lika bra att ta tjuren i hornen och sätta igång.

Vi hörs..

Jag är en överlevare...

Nu har även jag vaccinerat mig. Jag följde rådet från Anna Karin, som hon i sin tur fått från en 5-årig grabb. Andas in, andas ut, klart och så får du ett plåster. Precis så gjorde jag och det fungerade för jag lever ju...

Det är sant

Ni tror det nog inte men det är sant.... jag har beställt tid för vaccinering. Jag som var så säker på att jag inte ska vaccinera mig. Spruträdd som jag är.
Jag vet inte vad det var som fick mig att ändra mig, kanske att jag ofta varit sjuk under denna höst och att det får vara nog, eller så var det att jag läste i tidningen att om andra vågen av influensan kommer så blir den betydligt aggressivare och som rökare så är man ju i en stor riskgrupp även om landstinget inte anser det. Men mina lungor är nog inte helt rena.

På torsdag kl 15.00 så är det dax. Vi får väl se om jag överlever eller....

Nu har vi kallt här, och hundarna springer på tre ben... var ute på en skogsprommenad i Kullen och det var -25. Det blev ingen lång prommis, men så pass att hundarna fick rasa av sig.
De blir lite rastlösa när det är så här pass kallt och själv njuter man ju inte precis av att gå ut. Vi har nog varit ganska bortskämda under hösten och tidiga vintern, för det har ju varit mellan 0 och -5 till -10 och då är det ju skönt ute, men nu skyndar man sig in.

Vi hörs, om jag överlever torsdagen vill säga

3:e advent

Bilder från helgen efter Hirvasvägen.

Så lyser det tredje ljuset i ljusstaken.... (nää jag ljuger, jag har faktiskt tänt alla 4).

Har varit en bra vecka, jag har jobbat tidigt skift denna vecka och slutat redan vid halv tre varje dag. Det är fördelen med tidiga skift. Har varit på ordentliga skogspromenader på kvällarna och helgen har vi tillbringat utomhus.

Äventyr både lördag och söndag. Lördag var det pulkåkning i Hirvasbacken i bäcksvarta natten, men oj vad kul. Hundarna fick springa som bara den för att hinna med. Bra motion för dem, för de var ju ordentligt uppvärmda av promenaden uppför.. efter pulkåkningen så böt vi om och lämnade hundarna hemma, stack ut och käkade. Fläskfilé och stekt potatis smakade verkligen gott.

Söndagen var det premiär för skidtur. Jag har inte stått på skidor på säkert 15 år och det märktes. Dessutom hade jag lånat skidor av Monica och det var inte skidor jag var van vid, utan korta skejting (felstavat) skidor. Iza skulle få prova sin nya sele och dra för första gången, och oj vad det gick. Hon är så duktig tjejen min, hon är med på allt.... När hon väl fattat att det är ok att dra, så satte hon sån fart så det stog härliga till. Nu gäller det bara att få in lite kommandon, för det gick i rasande fart. Vi höll till på Hirvasvägen och den är ju ganska hård. Välplogad som den är. Efter ett tag, så var jag väl lite trött i benen och Iza gjorde ett ryck. Jag for som en katapult rakt ner i backen med ländryggen först. AJ AJ AJ, jag blev först riktigt orolig, för jag kunde inte röra benen. Men det släppte och efter en stund, så kom jag upp på fötterna igen, men det gjorde ont. Iza blev lite förskräckt och hade lite svårt att komma igång efter detta. Men med lock och pock från Monicas sida så gick det bra och hon satte igång att dra igen.

Efter den skidturen åkte vi till Monica och fixade köttbullar och makaroner, jättegoda köttbullar på älgfärs.

Dessutom har vi nog druckit ur ett par flaskor glögg också under veckan/helgen.

Nu väntar en ny arbetsvecka och bara 7 arbetsdagar kvar till långledighet. Det ska bli skönt.

Söndag morgon

Nu känner jag mig frisk. Igår var första dagen som jag inte sov middag, men jag var jättetrött vid 10-tiden på kvällen, och gick och la mej, men kunde inte sova. Konstigt, för jag var verkligen sömnig och hade varit ute mycket på dan. Somnade först vid 1-tiden och vaknade nu strax efter 8. Hundarna har fått mat och varit ute och morgonkissat. Kaffekoppen här bredvid.

Idag ska jag göra något barnsligt roligt. Monica och jag ska gå upp på Hirvas, och åka stjärtlapp ner. Vi har pratat om det flera gånger att det skulle vara kul, men vi har inte haft något att åka på, men nu har vi fått tag i stjärtlappar. Hoppas bara att alla ben är hela när vi kommer ner.

I fredags var jag och gratulerade lillbrorsan som fyllde år. Han blev nog överraskad när han inte fick den årliga julblomman som han alltid brukar få av mig. I år fick han en godiskorg och jag tror att han uppskattade det mer än en blomma.
På kvällen var jag hos Monica, vi drack glögg, åt varma mackor och kollade film... "flickan som lekte med elden". Den var bra.
I morgon börjar jobbet igen. Jag har tidiga skiftet och börjar redan klockan 6, så i kväll gäller det att somna i tid och inte fastna framför datorn som jag brukar göra på kvällarna. Ska försöka komma ihåg att hämta kameran från Egon, så jag kan föreviga vår färd nerför Hirvas idag.

Nä nu ska jag göra nå´t annat. Vi hörs

Nu är vi helskinnade hemma igen.... gissa om vi hade skoj. Inga brutna ben men det var risk för att dö av skratt. Det är länge sedan jag skrattat så mycket. Det var jobbigt för magmusklerna, både att skratta och att hålla upp benen när vi åkte.. Hundarna fattade inte vad vi höll på med, men de hängde på och när jag ramlade var de kvicka som sjutton att ta min mössa.

Nu mår jag bättre

Tack för era krya-på dej hälsningar. Det hjälpte, eller också var det pencilinet. Vilket som, så mår jag bättre nu. Men vis av skadan att gå för tidigt till jobbet, så stannar jag nog hemma hela veckan. Jag är fortfarande väldigt trött, sover från 10 på kvällen till 8 på morgonen och sover middag två gånger, så helt bra är jag väl inte ännu, men jag har ingen värk nu i alla fall.

Har varit på en helt sagolik promenad i kväll. Tillsammans med Monica och hennes hundar gick vi efter vägen mot Hirvas. 4 grader kallt, gnistrande snö och ett månsken som var sagolikt. Vi behövde inga pannlampor utan promenerade lungt i månskenet. Helt sagolikt, man väntade bara att få se tomten komma....

Det är så lätt att rasta hundarna när Micke och Sara är med, för då leker de och blir trötta, sen sover det gott och jag kan vila med gott samvete.

Nu ligger de raklånga på golvet och jag ska också krypa i säng... Vi hörs

Sjukt.... igen

Nu börjar jag bli less på att vara sjuk. Har känt mig trött och hängig en längre tid, men det har inte varit något direkt att ta på förrän idag. Mitt högra öra satte igång och värka i morse. Började bara som lite örsprång, men tilltog mer och mer, så vid halv 2 gick jag hem från jobbet, tog en stark alvedon och somnade. Sov till halv 5, värken kom och gick... var ut med hundarna upp mot Hirvas på en promenad. När jag åkte tillbaka ner för backarna efter Tjautjasvägen, så tilltog värken och jag trodde huvudet skulle sprängas.

Kom hem, mer alvedon, men det släppte ändå inte, så jag satt mig i bilen och åkte ner på akuten.
Där konstaterades en kraftig inflammation i höger mellanöra, samt att jag hade en hög sänka.
Nu har jag i alla fall fått pencilin och hoppas att jag ska bli bra av den här kuren. Örat värker fortfarande, men jag ska proppa i mig lite mer alvedon och så ska jag försöka sova nu. Får försöka ha lite högt under huvudet, så går det kanske bättre att sova.

Natti natti

Måndag

Egentligen har jag inget att skriva. Är bara trött, trött och åter igen trött.
Var på stipendiefesten i lördags, och det var trevligt. God mat och trevligt sällskap. Det var Annika Bergström och Maria (dobbis) Andersson som fick stipendierna för 2009. Bra val av styrelsen och stort grattis till stipendiaterna.

Har varit ute på lite prommenader under veckan. Upp på Hirvas två gånger, och lite kortisar kring Monikas place.

I går kväll var det riktigt kyligt och vacker i skogen. Nästan fullmåne och med ett ovanligt starkt månsken. Hade ingen pannlampa men klarade mig bra i skogen ändå.

Skyltsöndag igår och det var meningen att vi skulle gå med i hundparaden i Gällivare, men Iza hade varit otroligt dålig i magen under natten till söndag, så jag avstod från paraden och var i Kåkstan och fikade istället.

Finns inte mycket annat att rapportera just nu.... vi hörs

Veckorna rusar iväg

Jag vet inte vad det är men veckorna rusar iväg och jag hinner ingenting tycker jag. Jobba, äta, sova, rasta hundar... allt går i ett och tiden rusar iväg. Såg i almanackan att det är 1:a advent nästa helg. Vart tar veckorna vägen??

Jag har inte gjort något alls, så det är ganska onödigt att skriva här i bloggen... det enda jag fått ur händerna sen sist är att jag bakat lussekatter idag. Det var säkert ett år sedan jag bakade sist. Ugnen här i lägenheten verkade bra gräddade jämnt och fint. Det är lite märkligt, jag har bott här i över 5 månader och inte testat ugnen mer än att jag tinat en lasange tidigare. Det är mikron som gäller för det mesta, eller så lagar jag mat på spisen.

Nästa vecka blir en sån där tidig vecka. Börjar jobba kl. 6 men slutar å andra sidan redan halv 3, men är så trött på kvällen att det är natti natti redan vid halv 10.

Och nu är det lördagkväll och jag är redan trött, lägger mig nog och läser en bok. Det brukar sluta med att boken ramlar ner och jag vaknar till, släcker lampan och sussar gott.

Vi hörs...

Måndag igen..

Åter i vardagen, efter att ha tillbringat helgen i Jokkmokk. Det har ju varit agilitytävlingar där i ridhuset och jag var tävlingsledare. Det var knappt 300 starter både på lördag och på söndag, så jag trodde det skulle bli ganska jobbigt. Dessutom strulade datorn där tävlingsprogrammet låg när vi skulle börja på lördag. Men när vi väl fick igång programmet så rullade allt på och dagen rusade iväg och vips var tävlingarna slut. Allt flöt på så bra. Terese hade verkligen förberett i minsta detalj.

Monica hade följt med som hundvakt, så både Iza, Micke och Sara var med. Det var jättebra träning för Iza att få komma in i ridhuset och kolla in miljön. En vacker dag ska hon ju också tävla i ridhus och då är det ju bra om hon varit i miljön tidigare...

På söndag så började tävlingarna tidigare, så jag fick åka hemifrån redan före 6. Evelina åkte med, för hon hade lovat att ställa upp som funktionär på söndagen. Det hade kommit lite snö under natten och det var oplogat, men det gick ändå bra att köra. På en dryg timme var vi framme och det vara bara att sätta igång direkt.... Även söndagen flöt på bra och inga störningar förekom. Riktigt trevliga tävlingar med positiva tävlanden och en trevlig domare.
Evelina åkte hem lite tidigare tillsammans med Anna, eftersom jag skulle göra ordning listorna till SBK innan jag for och det tog en stund. Precis när jag satt mig i bilen för att åka hem fick jag ett SMS av Evelina att det var uruselt väglag, såphalt och spårigt. Jag är glad att jag var ensam i bilen när jag for hem, för körningen från Jokkmokk till Gällivare krävde full koncentration och det tog drygt 2 timmar att komma hem. Jag var helt slut när jag svängde in på Monicas gård för att hämta upp Iza. Iza hade fått vara hos Monica från lördagkväll eftersom jag skulle åka så tidigt på söndag. Hon hade skött sig bra och var naturligtvis lycklig när jag kom. Drack en kopp kaffe med Monica och Christian innan jag for och hämtade Mimmi hos Egon.

När jag kom hem var det bara duschen och slappa en stund framför TV:n som gällde. Var i säng redan vid 9-tiden och sov gott till klockan ringde halv 7 i morse.

Nu har jag ingenting inbokat på helgerna framöver och det känns ganska skönt. Vi går nog lite i idé ett tag framöver känns det som.

Ha det bra så hörs vi.

Förresten kanske vi drar ut till Nattavaara någon helg här framöver.

Fredag igen

Oj vad veckorna rusar iväg, redan fredag.
Denna helg kommer jag att tillbringa i Jokkmokk. Inte för att jag har en tävlingsfärdig hund att tävla med utan för att vara tävlingsledare så att Teresa kan få tävla med sin hund.
Det ska blir kul. Känner mig lite ringrostig så det blir bra att vara i hetluften igen. Monica ska följa med som hundvakt. Vi får se om vi åker emellan eller om vi övernattar i Jokkmokk.

Återkommer med rapport efter helgen hur det gått...

jag fattar nada

Har lagt in filmer från You Tube och det fungerar ibland. Ibland är det helt andra filmer som kommer upp. Jag fattar ingenting. Men om det inte fungerar här på bloggen, så kan du gå in på You Tube och skriva Iza vallar som sökord, då kommer filmen fram....

Vet inte hur många gånger jag försökt fixa detta, och det fungerar bra när jag kollar efter att ha sparat ändringarna. Men så när jag går in efter en stund igen, då är det några helt andra filmer som ligger på bloggen.... jag blir knäpp...

Ska kolla upp bättre med de som kan detta med att ladda ner filmsnuttar från You Tube... Men tillsvidare så får det vara som det är...

Tränat fårvallning i Nattavara

Krafterna har återvänt, och jag känner mig helt frisk nu. Skönt att det inte var svininfluensa jag drabbats av utan bara en lätt variant av någont annat.

Idag har vi haft en helt underbar dag ute i Nattavaara. Jag vet inte hur man ska tacka denna underbara människa som Anna Karin är. Hon bara öppnar sitt hem och sina kunskaper och verkar som om hon har all tid i världen för gäster som bara dimper ner...


Jag hämtade upp Monica, Micke och Sara vid 11-tiden och vi for iväg. Det var hyfsat väglag (plogen hade kört före oss) men det tog nästan 1 timme att komma fram.

Väl framme, så gick vi på en rastningsprommenad med hundarna.
Därefter vallade vi en ruta så vi skulle träna uppletande. Iza som aldrig provat på detta skulle få börja. Det gick inte så bra. Hennes föremålsintresse är väl inte det allra bästa, men vi får jobba på det. Det gick hyfsat när vi använde min handske. Men grejer som vi la ut, sprang hon bara fram och nosade på ville inte alls plocka upp dem. (Det är lika som apporterna i spåret).
Nåja nu har jag i alla fall fått tips på hur jag ska träna....

Därefter så var det Saras tur och hon gjorde jättefina uppletanden (trots att Monica sa att hon är nybörjare). Pappa Micke skötte sig utmärkt och likaså Anna-Karins Dante. Jag tog ut Iza så hon fick titta på Mickes och Dantes uppletanden och hon var klart intresserad av vad de sysslade med. Tänk om det vore så enkelt att bara visa... gör så här... Men bakom Dantes fina uppletande ligger säkerligen många träningstimmar. Man blir lite avundsjuk på de fina träningsmöjligheter som dom har där ute i byn.


Efter uppletandet så var det fåren som stod på tur. Iza skulle även här få börja.
Ojoj, denna lilla hariga hund gick utan vidare in i fårfållan utan matte... Nu kan jag själv.... nu vet jag vad jag ska göra tycktes hon tänka.... jag ska äta fårskit...

Men när fåren kom i rörelse, då blev det fart på lilldamen. Hon var riktigt duktig, men blev ibland för ivrig och var nästan och tog en bit från bakbenen på fåren... Jag kopplade henne och körde i koppel och hon skötte sig riktigt fint. Nu kan ju inte jag så mycket om vallning, utan jag får lyssna på de som kan och dom sa att hon var riktigt duktig och att hon hade en stark instinkt till det hon ska göra.

Även Micke och Sara fick komma in i fårhagen i tur och ordning. Och dom var så duktiga, jobbade lugnt och metodiskt, inte lika stressigt som Iza. Riktigt duktiga båda två.


Efter detta var hundarna riktigt trötta, fick lite vatten och fick sedan sova i bilen, medan jag och Monica blev inbjudna på middag.

Vi fick hjälpa till lite, göra sallad och så skulle jag steka svampen, men det blev inte så bra.... Anna-Karin for iväg för att hämta dottern hos en kompis, och varken jag eller Monica visste hur man fick igång den jädrans spisen. Dom är så moderna på landet nu för tiden så det var en massa symboler på ovansidan av spisen som man skulle trycka på och vi fattade nada. Kan dom inte ha vedspis på landet, den förstår jag mig på i alla fall. Nåväl, Anna Karin kom tillbaka och slog på spisen så vi fick våran middag till slut. Och vilken middag sen. Älgstek, älgtunga, potatis, sås, svamp och sallad. Vi åt så vi höll på att spricka.


Efter detta önskade både jag och Monica att vi hade en liten stuga i Nattavaara, men det var bara att packa in oss i bilen igen och äntra vägen mot Gällivare.


Nu är jag så där skönt trött, och Iza har jag inte sett skymten av sedan vi kom hem. Jag tror hon ligger raklång på sängen....


Ha det... vi hörs

Sjukt

Det började i går på jobbet, jag frös.... huvudet värkte och jag mådde allmänt pyton.
Det blev bara en prommis med hundarna på kvällen, och den tog nästan knäcken på mig. Kravlade mig ur sängen kl 6 i morse, ringde jobbet och meddelade att jag uteblir idag. På med mysbyxor, stövlar och dunjackan och snabbrastning. Duktiga vovvar som kissar och bajsar direkt. Var så slut så jag orkade inte bära upp Mimmi till lägenheten, utan hon fick treva sig fram själv. Stöp i säng, sovit till halv 11, åter snabbrastning, en kopp te... och fy farao vad halsen och övriga kroppen värker. Sängen dyblöt, måste byta sängkläder, men orkar inte. Lägger mig på soffan i stället.

Hjälpen heter ALVEDON. Tack för att det finns. Ska försöka hålla mig uppe en stund. Kollade febern nyss. Den stannade på 39,4 och då hade jag ändå ätit alvedon... Måtte detta snart ta slut...

Monika, du är en ängel, handlat, rastat Mimmi och tagit med Iza så hon får röra på sig lite och busa med Sara... tack snälla du.

Alla Helgons helg

Ja, då har denna helg snart gått förbi. Vi har varit ute mycket och här kommer lite bilder från helgen. Det är Monica som varit fotograf och jag har knyckt bilderna från hennes blogg. Jag är kameralös för tillfället.

Fredag kväll

En härlig kvällspromenad med reflexvästar och pannlampor. Vi går kvällspromenaden nedanför Monica. Hon bor verkligen härligt med tanke på hundarna.

Lördag: Utflykt med ryggsäck och korvgrillning. Ostmackor och varm Oboy... Vårkänslor nästan. Vi la spår åt hundarna så de fick jobba lite med huvudet också. Gick kanonbra. Iza hade lite problem med Aramis. Hon är helt enkelt rädd för honom och försöker på alla sätt att få iväg honom. Det lugnade sig efter ett tag och då blev hon väldigt sugen på att vara med och leka, men tordes inte riktigt. Och när Aramis var så dum att han inte fattade själv att man går inte till min syrra och matte så fick han skylla sig själv.... då var jag (Iza) på honom som en rem....

Söndag 1 november:

Vaknade och tittade ut... dimma, och väderlekstjänst som lovat sol.... jag kröp ner under täcket en stund till och när jag steg upp nästa gång, så såg man solen genom dimman. Efter ett par timmar så var det klarblå himmel och strålande sol. Åkte ner till Kullen och hämtade Monica och hennes vovvar och så for vi iväg mot Hirvas. Väl framme så var det redan bilar där, men vi åkte ändå upp mot bommen och se vi kunde räkna in alla som tillhörde bilarna så nu hade vi vägen för oss själva upp mot Hirvas. Vi vände vid bommen och skulle parkera bilarna och naturligtvis så körde jag liiiite för långt ut i diket och körde fast. Men med hjälp av Monika och hennes bogserlina så tog vi upp bilen och kunde sedan börja gå mot toppen på Hirvas.

Det blev en jobbig men underbar vandring upp till toppen. Titta på korten. Inte kan man tro att det är 1:a november. Snarare en dag i slutet av mars eller i april.

På toppen blåste det ordentligt som ni ser på hundarnas päls. Vi stannade inte länge, utan började vandra ner mot bilarna. Men promenaden tog i alla fall ett par timmar och vi var lagom trötta när vi kom till bilarna.

När jag kom hem så passade jag på att klippa alla klor. Det brukar gå otroligt bra, man jag tänkte man kan ju i alla fall passa på när dom är ordentligt trötta. På mindre än 3 minuter hade jag klippt klorna på båda hundarna.

Nu väntar bara kvällsfika hos Pigan. Därefter en liten kvällspromenad och sedan är det dags att krypa till kojs efter en otroligt skön helg.

I morgon väntar en ny vecka med nya händelser och äventyr. Vi får väl se vad veckan har att bjuda på....

Vi hörs

Medlemsmöte

Just nu duggar medlemsmötena tätt. I tisdags var det hundungdom och idag har det varit BHK Malmen. Det var ett riktigt bra möte. Inte så många närvarande, men de som var hade vettiga saker att komma med. Ett möte i positiv anda och inte en massa gnäll. Det verkar som om vi fått en klippa i tjänstehundssektorn... Adde... han hade mycket positivt att säga och har vi lite flyt så får vi nog igång den sektorn igen.

I övrigt har dagen gått i lätjans tecken, vi har haft lugnt och skönt. Vilat, varit på promenad i det vackra vädret, ätit lunch på Glada Kocken och haft det allmänt trivsamt.

Var förbi Pigan en sväng innan mötet och kikade på hennes och Pers nya lägenhet. Den var jättefin. Öppen och ljus och väldigt trivsamt. Och oj vad Aramis hade vuxit, det är ju ett tag sedan vi sågs.

Nää, nu börjar det svida i ögonen och det är dags att äntra lopplådan.

En skön vecka

Det här blir en riktigt skön vecka. Jag plockar ut lite tid från flexen och jobbar bara 4 timmar per dag. Eftersom det är min tidiga vecka och jag börjar 6 så innebär det att jag slutar redan kl 10.00.

Idag har det varit fint väder med sol och jag har varit ute i skogen med hundarna. Först på klubben tillsammans med Monica och hennes hundar, och sedan gick vi en sväng uppe vid Pouitak. Jätteskönt. I morgon blir det samma.... slutar kl. 10 och då har man ju hela dagen kvar.

Igår hade Hundungdom medlemsmöte och hela 6 själar dök upp. Frånsett det så var det ett riktigt bra möte och vi bestämde bl a att Hu kommer att ansöka om agilitytävlingar till sommaren. Det blir annars ett uppehåll från början av juni till augusti då det inte arrangeras några tävlingar inom ÖND. Så helgen 3-4 juli kommer vi att ha agilitytävlingar. Dessutom kommer vi att anordna lydnadstävling på fredagkvällen. Kurser är inplanerade. Bl a en kurs i rallylydnad nu i januari om vi får lös ridhuset en helg. Tävlingslydnadskurs med Carina Andersson från Kiruna hade vi tänkt försöka få till i april (om hon har möjlighet att komma). Dessutom ska vi försöka köra nybörjarkurs agility som helgkurs. Det är väldigt efterfrågat och man kan faktiskt hinna med hinderinlärning (eller i alla fall visa hur man lär in) på en helg.
Dessutom vill HU ha tillbaka onsdagstävlingarn i någon form. Vi får väl byta dag och kanske köra varannan vecka. Vi får se hur det blir.

Men det var ett riktigt bra möte med många idéer och förslag.

Nu kommer Monica och ska låna en bok.... vi hörs

Iza har varit på kollo...

I helgen har jag varit på sektorskonferens i Skellefteå. En mycket trevlig och bra helg. Känns skönt att vara tillbaka i agilityn igen. Mycket och bra info. Dessutom är ju Medlefors Folkhögskola ett paradis när det gäller maten.... ojoj vad man äter....

Iza har varit inackorderad hos familjen Lindström i kullen. Det har gått över förväntan. Pappa Micke har tagit så god hand om henne. Det kan ni läsa mer om i Monikas blogg http://lindstrommonica.blogspot.com/

Här är några bilder som jag knyckt från hennes blogg. Och som ni ser så har det inte gått någon nöd på lillpigan.

Hemresan från Skellefteå var jobbig. Det var disigt och dimmigt, regn och snö. Riktigt besvärligt att köra. Dessutom hade radion varnat för ren på E10:an. Det tog drygt 4 timmar att köra.

När vi kom till Hakkas, så hade en bil kört av vägen. Vi stannade och kollade om de behövde hjälp, men de avböjde. Hade redan fått hjälp av en Cheva som skulle försöka dra upp dem, men jag tror inte att de lyckades. Bilen som kört av vägen hade kördes av en lettisk kille som inte kunde mycket svenska, jag frågade om jag skulle ringa efter bärgare, men han slog bort det -inte ringa efter någon hjälp... Det verkade lite mysko och det tyckte även killarna som stannat och skulle hjälpa dem. Dessutom tyckte Mikaela att de lukatde alkohol... letterna alltså. När de avböjde hjälp så åkte vi vidare, men jag ringde till polisen och meddelade vad som hänt. Och kan ni tänka er..... vid Aitik så mötte vi polisen... de var på väg dit. Det trodde jag aldrig.

Nu är vi i alla fall välbehållna hemma och efter några timmars sömn så är jag åter på jobbet och en ny arbetsvecka. Jag har tidig vecka denna vecka och börjar 6. Men å andra sidan så slutar jag ju redan kl 14.30.

Nu är det dags att jobba..... vi hörs

En vanlig torsdag

Igår kväll hade vi avslutning på valpkursen. Det har varit roligt, men det är skönt att den är slut nu. Lite jobbigt med 2 kvällar per vecka, men eftersom vi kom igång så sent med kursen, så var vi ju tvugna att köra på 2 kvällar, annars hade vi fått hålla på fram till jul nästan...

I dag ska jag hälsa på svärmor i eftermiddag och sedan ska jag uppvakta Johanna som fyller 9 år på lördag. Jag är tyvärr inte hemma när hon har kalas på lördag eftersom jag ska ner till Skellefteå på sektorskonferens.

Iza har nu börjat komma tillbaks till sitt vanliga jag och vi har kunnat börja träna lite smått igen. Nu kan hon focusera på mig och hon tycker det är roligt igen. Lite spökig är hon fortfarande men skendräktigheten har gått över.

Jag börjar känna mig lite sliten och det skulle vara skönt med lite ledighet. Funderar på att åka ner till Gävle ett tag, men det är ju lite problem med hundarna. Vill inte lämna båda till Egon och att ta med Iza känns inte heller bra. Då måste jag bila eller sittvagn på tåget. Inget av alternativen lockar. Vi får se framöver hur jag gör. Mamma skulle nog bli glad om jag kom ner ett tag, jag kanske tar en långhelg.. torsdag till söndag eller något sådant och sedan har några lediga dagar här hemma. Det skulle vara skönt.

Nää, nu måste jag sätta fart och göra rätt för lönen... vi hörs

Söndagsutflykt

I går kväll hade jag besök. Monica och hundarna hade promenerat från Kulle, tittade in på en kopp kaffe och sedan så skjutsade jag hem dem.

Här är en liten filmsekvens på när Mimmi jobbar i skogen.. (tyvärr laddades bara 6 sekunder upp, vet inte varför... kan inte detta riktigt med att ladda upp filmer här)

Idag har det varit en skön dag ute i skogen. Monica, Micke, Sara, Iza, Mimmi och jag har varit ute efter Linalombolovägen och grillat korv. Det var så underbart i skogen, solen sken och fåglarna kvittrade. Det var ganska isigt i skogen men det bekymrade inte hundarna som lekte på som vanligt.

Micke eller Sara???

Det här är då Iza

Söndag

I går var Monica och jag till Jokkmokk. Monica skulle vara domare vid lydnadstävlingarna där. Steg upp redan kvart över 5 för att hämta upp Monica och hennes vovvar kl. 6.15. Vi for iväg och kom fram till Jokkmokk vid halv 8-tiden utan missöden. Tävlingarna flöt på bra och var klara vid 4-tiden. Det gick bra för Malmenekipagen. Bl a så tävlade Angelika med Soti och fick ett förstapris med 181 poäng på förmiddagen och på eftermiddan så drog en trött Soti ihop 159 poäng, en ynka poäng från ett nytt förstapris. Jag tycker att det var jättefint jobbat av Angelica och Soti. Soti har ju varit sjuk ända sedan i mars och det är bara 5-6 veckor sedan hon slutade med medicinen. Var skulle den hunden varit idag om inte hon varit sjuk???
När tävlingarna var slut, så stannade vi och käkade en pizza tillsammans med Angelica och därefter drog vi hem.

En liten promenad med hopp och lek blev det när vi kom hem. Det var verkligen behövligt för hundarna som suttit i bilen nästan hela dagen, så när som på några korta rastningar.

Väl hemma slog jag mig ner framför TV:n, och kollade på något program där det var dans.... han se 1 minut, sen sov jag i soffan. Vaknade till vid 9-tiden och gick raka vägen till sängen, fortsatte att sova och sov till halv 7 nu på morgonen. Jag var nog lite trött tror jag.

Idag ska jag hjälpa Egon att flytta husvagnen och så är jag bjuden på middag till Monica. Även Lena och Evelina, Pigan och Pär är inbjudna. Lena, Evelina och jag ska nog få prata om förra helgens kurs. Det var ju meningen att Monica och Pigan också skulle vara med, men pga sjukdom så fick dom stanna hemma. Det grämer dem och nu är de nyfikna på vad vi fick lära oss på kursen....

Jag tror att det vankas älgköttsoppa..... mums

Valpkurs i en dm snö

Så var första kurstillfället med valparna avklarat. Tyvärr så var det 1 dm snö på planerna, så vi fick pulsa. Vi hade valpar från 4-6 månader och det var inte så roligt med denna snö. Bl a hade en liten dvärgtax det väldigt jobbigt.

Men både förare och valpar var riktigt duktiga och kämpade på i snön. Vi gick idag igenom hur vi tränar kontakt med valpen. De fick även träna på att gå fint i koppel (men då fick de kortbenta hundarna gå på vägen upp till torpet och på parkeringen). Sitt och sitt stanna kvar fungerade också bra.

Min Iza är nog inne in en konstig hormonperiod just nu för hon är lite prillig. Snön är jättefarlig och kall. "Måste jag kissa i snön?" Här hemma har hon verkligen börjat terrorisera Mimmi. Alla grejer som Mimmi har plockar hon av henne. Det är väl det att Mimmi som är blind börjar dala i rang och då är Iza inte sen att försöka klättra. Hon har också blivit lite "nervig". Det är odjur i trappuppgången, och när det är mörkt ute så finns det bara farliga människor och djur där.
Vi får nog ligga lite lågt med träningen ett tag för just nu är det annat som rör sig i hennes lilla huvud... I morgon ska jag gå ut med Monica och hennes juveler, så kanske hon kommer över sin betänklighet mot snö. Om hon får busa runt med Sara, så kanske hon upptäcker att snön inte är farlig utan ganska skoj.

Nu väntar sängen.... ny arbetsdag i morgon
Natti natti

Valpkurs, analsäckar och spår

En salig blandning, men så har det senaste dygnet varit.

I går kväll hade jag första träffen med valpkursdeltagarna. Det var utan hundar och det gick väl sådär.. Tur att Åsa var med, för jag höll på att glömma att berätta att de ska ha ordentligt med godis med sig.... och utan det skulle det ju kunna bli problem. Men det verkade som om kursdeltagarna i alla fall var nöjda. Nästa gång blir på torsdag och då kommer valparna med.

När jag rastade hundarna efter kursen, så märkte jag att Iza inte riktigt var sig själv. Hon nosade och slickade sig i baken ideligen. Och när jag tänkte gå ut på appellplanen för lite hopp och lek, så hoppade hon in i bilen.... ville inte alls ut. Väl hemma så gick jag igenom henne och kollade om det var något barr eller liknande som irriterade henne, men jag såg ingen. Undersökte även analsäckarna (hon har åkt lite kana på baken ibland) men kunde inte känna något. När hon sedan började pipa och även pep i morse, så ringde jag veterinären och fick komma dit idag kl. 13.

Veterinären kunde inte heller känna något på analsäckarna först, men efter en liten stund, så sprutade det ut från dem. Det var ordentligt med gegga i dem och efter detta så är hon sig själv igen. Nu vet jag ju vad det är om hon börjar igen och då kan jag ju tömma dem själv.

Efter veterinärbesöket så kollade jag med Monica om vi skulle fara ut i skogen eftersom det var strålande väder och hon slutade kl 3, så det var ju några ljusa timmar kvar på dan. Och vilken underbar eftermiddag vi fick.

Först la vi ut troligtvis säsongens sista barmarksspår till hundarna. Det är flera veckor sedan jag lagt ett spår till Iza. Sedan tog vi en härlig promenad i skogen medan spåren fick ligga till sig.

Det var sån energi i Iza så det såg ut som hon inte sprungit lös på veckor... Full rulle och jättelycklig när hon fick med sig Sara i leken. Sara som varit sjuk, är då helt klart på bättringsvägen för hon var inte sen att anta Izas utmaningar till lek.

Spåren gick sedan bra, men oj vad Iza hade bråttom. Det var ingen hejd på henne. Hon markerade första apporten (men jag missade det) men den andra gick hon förbi. Första vinkeln gav henne också lite bekymmer p g a att hon hade så bråttom. Men hon kom tillbaka och jobbade bra och tog upp spåret igen. Andra vinkeln gick utan problem och jag fick gå med sjumilasteg för hon hade verkligen drag i linan. Slutet låg uppe i en backe och jag var helt slut när vi kom fram till slutapporten. Men Iza var bara lycklig....

Nu har jag diskat bort och plockat lite här och det är dags för sängen... ny arbetsdag i morgon. Natti Natti

Kurs i Kurravaara

Lena och Puma får instruktioner av Carina

Appellplan i Kurravaara. Boendet till höger.... helt perfekt.

Träningsplanen med utsikt... inte illa va?

I helgen har jag varit på hundkurs i Kurravara. Det var superbra. Det var hemma hos Carina Andersson. Hon hade ett kursupplägg som var kanon.

Vi kom på fredagkväll och fick efter båttransport över Torneälv inkvartera oss. Jag och Iza fick bo tillsammans med två tjejer som hade varsin Rottis. Jag blev liiite fundersam, eftersom Iza inte är så förtjust i andra hundar (rädd). Men det fungerad jättebra och har varit hur nyttigt som helst för Iza.

På lördagmorgon när jag vaknade vid 6 tiden var det 11 grader kallt. Tur att man tagit med ordentligt med vinterkläder (yllesockar, kängor, mössa och vantar mm). Tog en ganska lång promenad med Iza i skogen och det var jätteskönt. När vi kom tillbaka var det dags för frukost både för mig och Iza. Iza åt bra, och fick sedan gå i buren och vila medan jag gick in till värdfolket och åt frukost.

Efter frukosten var det dags att sätta igång med träningen. Carina hade gett oss 10 minuterspass. Alla fick 4 pass på förmiddagen och 4 pass på eftermiddagen. Däremellan fick vi träna själva eller låta hunden vila och titta på de andra. Vi skulle tänka ut 4 olika moment som vi ville träna på förmiddagen. Jag valde position, apport, ligg - stanna kvar och fritt följ.
Vi låg alla på olika nivåer. En elithund, två i klass 2 och jag och en till som inte tävlat alls i lydnad.

När det var vår tur så insåg jag direkt att detta med position är något som vi tränat alldelens fel. Nu fick jag nya infallsvinklar på det och det var att alltid ta in hunden bakifrån för att få rätt position och det fungerade ju hur bra som helst... varför har jag inte tänkt på det tidigare??? utan försökt korrigera och korrigera. Carinas filosofi är att "aldrig" korrigera, utan endast belöna rätt. Fick kolla in Izas bakdelskontroll, och den var lika med noll, så då var det till att börja alldelens från grunden, och se till att träna det. Det tränar vi genom att träna på att backa... lite krångligt att få henne att backa, men med klicker och godis så fungerar det bra.

Förmiddagen rusade iväg och jag som tyckte att 10 minuter åt gången måste ge mycket väntetid och att det skulle bli långtråkigt, men icke, tiden rusade iväg och man fick jättemycket bra tips genom att titta på de andra.

Eftermiddagen flöt på i samma stil och när sista passet var gjort, så var Iza så trött så hon nästan vinglade. Hon ville promt in i rummet och in i buren... där sov hon som en död efter att ha fått mat. Jag kunde med gott samvete ägna kvällen åt att sitta inne hos Carina och prata hund, hundträning och ha det allmänt mysigt tillsammans med de andra kursdeltagarna.

På söndagen var det inte lika kallt, men det snöade istället. Allt förflöt bra och när sista passet för dagen var klart, så hade vi tränat: position, fritt följ, platsliggning, framförgående, rutan, apportering + att vi fått mängder av social träning.

Jag har fått lära mig så mycket om hundträning som jag tidigare inte alls tänkt på. Carina arbetar otroligt mycket med grunderna och detaljer. Inga hela moment. Varje moment delas upp i delar och varje del i mer delar. Det blir ett helt annat tänk.

Har man målsättning Elitklass, så tränar man för det redan från början. Då är det grunderna och detaljerna som är viktiga redan från början.

Vid 4-tiden så skjutsade Carinas man över mig och Iza till bilen och vi kunde nöjda och trötta åka hem.
Det var väldigt halkigt efter vägen och jag är glad över att jag böt till vinterdäck innan vi åkte upp. Det hade inte Lena gjort och hon fick problem i Kurravaarabackarna, men tog sig lyckligtvis hem på dryga två timmar.

Väl hemma igen så var det bara att hämta upp Mimmi, gå en promenad med henne, och sedan hem i duschen och sedan sängen. Sov som en stock till klockan ringde i morse.

Idag börjar valpkursen som jag ska ha. Det ska bli kul

Agilitykurs

I kväll har vi varit på kurs... vi fick köra den banan som vi hade på KM:et i helgen. Jag är supernöjd med min lilla loppa, mindre nöjd med min egen insats. Iza hade full koncentration, men inte jag..... för första gången i historien så glömde jag bort banan, den bana som jag stått och dömt 28 hundar i för bara två dagar sedan.....

Nää, nu måste vi sätta igång med gungan. Den är en akilleshäl just nu. Vet inte riktigt hur jag ska gå vidare. Någon som har något tips.... hon vägrar över huvud taget att gå i närheten av den. Inte något godis i världen kan få henne upp på den.... Får nog prova med att lägga ner den på marken och sedan höja liiiite, liiite åt gången. Jag tar tacksamt emot tips.

En positiv grej till från idag.... hon går nu själv genom platten (har tidigare fått hålla upp lite).

Nu ska jag slå mej ner framför TV:n en stund och så ska jag snacka lite med min lilla kråka, han är alldelens för mycket ensam... (med TV:n som sällskap).

Äntligen helg..

Äntligen helg, och jag har ingenting inbokat förutom att jag ska döma KM:et i agility i morgon. Det känns jätteskönt. Jag behöver inte ens städa för det fixade jag i onsdags.

Det ska bli en lugn skön helg, med mycket vila och skogsprommenader.... verkligen ta vara på ledigheten. För helgerna framöver är intecknade i almanackan. Nästa lediga helg blir först i november tror jag.

Hipp Hipp Hurra!

Idag blir min lilla tjej 1 år. Det är inte klokt vad fort tiden går. Det är ju nyss jag hämtade det lilla trollet i snöyran i Gimo.

Det har varit ett fantastiskt år, vi har haft så mycket roligt tillsammans.

GRATTIS LILLA GUMMAN

Veckan och helgen som varit

Jag är lite slö med bloggandet, ja jag är lite slö över huvudtaget nu för tiden... Tycker att jag bara jobbar, rastar och aktiverar hundar. Hinner inte med mycket mer.

Men vi har i alla fall börjat på agilitykurs Iza och jag. Det är mest för att Iza ska få träna på att vara på agilityplanen tillsammans med andra hundar. Jag trodde att det skulle bli kaos, men det har fungerat jättebra. Hon kan focusera på mig och vad hon ska göra. Vi har tränat lite kombinationer och det har gått hyfsat. Det har ju inte varit så mycket agility i sommar, utan vi har ju mest varit ute i skogen.

I skogen har vi varit även denna helg. Inte så mycket eftersom det varit tävlingar på klubben och jag har hjälpt till som köksassistent. Men ett par spår har vi hunnit med i veckan. På fredag la jag och Monica ett parallellspår åt Sara och Iza. Ett rakt spår med en apport, en vinkel och en slutapport. Vi släppte på hundarna samtidigt och Iza gick så bra, gick dock lite för långt i vinkeln, men kom snabbt tillbaka och tog upp spåret igen och sedan gick det som på räls till slutapporten. På lördag la jag ett långt spår utan tvära vinklar och med 5 apporter. Hon gick riktigt bra, markerade alla apporter och var ordentligt trött när det var ca 50 meter kvar. Tittade på mig och verkade säga "Nu orkar jag inge mer", men hon fortsatte efter en liten paus och tog slutet.
Hon är min lilla stjärna...

På söndag var det strålande väder på eftermiddagen och vi gick en ordentlig skogsprommenad ute mot Nautanen. För första gången fick jag möjlighet att gömma mig för Iza. Hon brukar hålla stenkoll på var jag är när vi är ute. Men idag var det något som lockade när vi tog en liten rast. Kvickt gömde jag mig och när Iza kom till platsen där vi rastade och där Monica satt blev det lite panik i blicken på Iza "Var är matte???" Hon började spåra tillbaka, så Monica fick ropa på henne. Efter en liten stund, talade Micke om för henne att din matte är åt det här hållet, och kom och visade henne... När hon hittade mig blev det pussar och kramar. Hon lämnade mig inte ur sikte fler gånger denna dag.
Lilla Mimmi klarade av skogsprommenade ganska bra, men där det blev oländigt i skogen, så fick jag bära henne, hon får ju inte anstränga sig så mycket eftersom hon äter antibiotika just nu.

Ikväll blir det agilitykurs, ska bli kul att se vad Evve och Anna hittat på denna gång....

Veterinärbesök

Så var ännu ett veterinärbesök avklarat. Den här gången var det både Iza och Mimmi.

Mimmi har mycket tandsten och det var dags att tas bort. Det är alltid med lite bävan jag lämnar in henne för det, för första gången jag gjorde det så fick hon ett EP-anfall, och det var inte roligt att se. Men förra gången gick det bra, så jag hoppades naturligtvis att det skulle gå bra även denna gång. Malin kollade noga i Mimmis journal så hon gav samma narkosmedel som förra gången, då hon inte alls reagerat. Hon blev sövd och veterinären kollade därefter in Izas ögon, de har varit lite variga några dagar. Julia (veterinären) konstaterade att hon hade en ögoninfektion, men av lindrig art och det var inga problem att vaccinera henne. Hon fick både 1-års sprutan och första rabiesvaccinationen. Hon har nu också fått ett EU-pass. (måste nog klistra in ett foto i det).

När Iza var klar, så åkte jag iväg ut till klubben, efter att ha lämnat mitt mobilnummer till Malin. Men jag hann inte mer än få i mig en kopp kaffe där ute och kolla in anmälningarna till min valpkurs, förrän de ringde från veterinären att jag måste komma, för Mimmi hade nu vaknat och var väldigt orolig. Så jag hoppade direkt i bilen och åkte dit. Hon blev lugn när jag kom och la sig ner och sov lungt i en timme. Malin berättade att Mimmi hade fått ett litet EP-anfall, men det hade släppt ganska fort. Inga skakningar, utan hon hade bara blivit stel för en liten stund. Men det hade gått bra att få bort tandstenen, så när som lite på en framtand som var kvar när hon började vakna och de ville inte ge mer narkos till henne. Detta var definitivt sista gången som tandsten tas från Mimmi.

Nu är vi hemma igen efter en runda till apoteket, och ikväll blir det till att ta det väldigt lugnt. Mimmi får sova i lugn och ro, så är hon förhoppningsvis pigg och alert i morgon.

Så´na här dagar är inte roliga... det är så jobbigt för hundarna och då är det jobbigt för mig också. Dessutom blev jag 3000:- fattigare. Det är dags att göra uppror mot att det tas ut moms på djursjukvård och att det är fantasipriser på alla åtgärder.

Nu ska jag ta och käka lite och sedan vila med Mimmi, jaa Iza får också vara med.

Nu är helgen nästan slut...

Jaa då är det söndagskväll och dags att summera helgen... Det har varit både positivt och negativt.

I lördags hade vi en jätteskön dag i skogen. Vi var ut mot Nautanen och la spår. Eller rättare sagt skulle vi träna på spårupptag. Iza har aldrig gjort det tidigare, utan alltid blivit påvisad ett spår med ett tydligt avstamp. Nu la jag ett spår som gick i stora halvcirklar genom en tänkt mittstig. La en apport längst ut i cirkeln, gick sedan i en båge över den tänkta mittstigen, en båge på andra sidan och en apport längst ut på den bågen osv... Monika la likadana spår till Micke och Sara. När spåren var lagda åkte vi iväg en bit till en plats där vi kunde släppa hundarna och göra upp en härlig eld och grilla korv. Trots att det var blött i marken hittade vi tillräckligt med torr ved för att elden skulle ta sig.

Jag hittade dessutom en fin tjärstubbe, men den ville inte Monika ha på elden. Hon är lite försiktig av sig i vissa sammanhang. Nåväl, när korven var grillad och uppäten, kaffen urdrucket och mackorna slut hade över en timme rusat iväg och det var tid för spåren...

Jag var lite tveksam hur Iza skulle klara detta men det gick som en dans. Hon gick ut kanonsäkert till första apporten. Blev lite konfunderad när jag plockade ut henne på den tänkta mittstigen för att få kommandot "sök spår". Hon jobbade så fint, och när hon kom till spåret, tvekade hon inte en sekund, gick kanon med riktigt drag i linan till nästa apport. Ut på mittstigen igen och "sök spår"... fortsatte att jobba jättefint och hade inga tendenser till "bakspår" när hon hittade spåret, utan gick direkt på nästa apport. Hon är så duktig min lilla piga.

Innan Iza gick sitt spår, så gick Monica med Sara. Sara går på pencilin och Monica ville inte kräva för mycket av henne. Hon tog upp spåret fint ett par gånger, men missade ett spårupptag, och vid sista spårupptaget, så tog hon det, men släppte efter ett tag. Monica kopplade då bort linan och lät henne frispåra och så småning om så hittade hon slutet. Pappa Micke gick som vanligt på räls.... och han fick ytterligare ett uppdrag. Ett uppletande av Saras missade apport. Det fixade han så inga grejer blev kvar i skogen.

Kvällen avslutades med surströmming hos Monica. Det var jättegott och vi satte i oss en 1/2 burk med Oskars surströmmingsfiléer. Jag tror nog att det var 14-15 strömmingar som vi klämde i oss med tunnbröd, mandelpotatis, smör och lök. Mums...

Idag söndag, så vaknade jag vid 7-tiden. Det var bra väder och jag hade ingen ursäkt för att inte ställa ut Iza på inoffen som Spaniel och Retriverklubben hade. Fast jag hade ingen större lust.
Nåväl, jag packade i alla fall buren och ryggsäcken och for iväg. Vacc.kontroll mellan 8.30-9.30 och jag var väl där 5 i halv 10. Och det blev en lååååång väntan. De hade först barn med hund kl. 10 och sedan började bedömningarna med rasgrupp 10 och gick nedåt. Iza är i rasgrupp 1. Startnummer 45 av 50. Som tur var hade jag tagit med en ylletröja, och den behövdes. Det blev kallt när man var i skuggan.
Till sist var det vår tur och Iza skötte sig bra. Vek ner öronen som hon blivit tillsagd innan. Och eftersom hon var ensam i rasen blev hon naturligtvis BIR med HP och skulle tävla vidare i BIS-finalen. Eftersom utställningen var så gott som klar och vi inte fick kritiken förrän efter BIS-finalen så var det lika bra att stanna kvar. Resultatet blev att vi åkte ut ganska snabbt. Och fick en kritik som var ganska allmän. Jag fick känslan av att domaren inte kände till denna ras och att hon inte alls var insatt i rasstandarden för rasen.
Iza fick i alla fall följande kritik: Mycket bra huvud och uttryck. Tillräcklig hals (den når upp till huvudet.. min kommentar) Välvinklad både fram och bak. Bra rygg och kors. Rör sig mycket bra. Välvisad.

BIS blev en Golden Retriver.... gissa vad domaren föder upp för ras... just det Golden Retriver, så där kan hon ju naturligtvis se alla fördelar.

Jag blir mer och mer tveksam till detta med utställningar, det är nog inte riktigt min grej.

Efter utställnigen var jag upp till Egon och fick middag, och därefter körde jag ut Monicas Volvo till Nattavaara för vinterförvaring. Hos Anna-Karin fick vi fika och en trevlig pratstund. Det är alltid roligt ute hos Anna Karin, vet inte vad det beror på, men antagligen så är Anna Karin en ovanligt trevlig figur... hon gör som man säger... hade beställt sockerkaka, och naturligtvis fick vi nybakad sockerkaka med dagsfärska ägg, som hon kramat ur hönorna, mums, och inte kan vi uppföra oss heller när vi är där, vi tömmer faten helt... men det är ju så jädrans gott.

Nä nu ska jag hoppa i säng, en ny arbetsvecka väntar och agilitykurs för Iza i morgon kväll. Ska bli jätteskoj.

Vi hörs.... natti natti

Så har en vecka gått igen

Det är sällsynt med uppdateringar här på bloggen, men det beror på att veckorna är lite stressiga nu när det blir mörkt så tidigt. Man hinner inte så mycket efter jobbet.

Den här vecka har det inte varit något speciellt annat än att jag har fått bada Iza två gånger. Hon har börjat rulla sig i skit. Hon är en riktig äckelpäckel. Så nu är det stenkoll när vi är ute. Och det blir koppel där andra hundar är rastade. Det är bara i skogen hon får vara lös, och då har jag hökögon på henne, för fy farao vad det är äckligt med hundbajs eller om det är något annat bajs (törs inte ens tänka att det faktiskt kan vara människobajs).

Men nu är hon ren och fin och doftar lavendel, men hon kanske tycker att bajs luktar bättre.

Inget planerat för helgen. Har anmält Iza till inoff utställning på söndag, men jag får se om jag ställer ut henne. Det beror lite på vädret. Blir det regn så stannar vi nog hemma. Har sett i PM:et att de börjar att bedömma grupp 10 och går neråt... det innebär att vi är bland de sista eftersom Iza är i rasgrupp 1.

Om det är bra väder i morgon, så sticker vi ut i skogen och grillar lite korv och lägger något spår, men det är också väderberoende. Om det regnar så myser vi i soffan framför TV:n i stället.

Utflykt

I torsdags var jag och Monica på en liten utflykt. Monica hade inte en aning om vart vi skulle, men jag visste att hon aldrig varit efter Vägen Västerut och det är ju för mig ett välkänt och omtyckt område i vår kommun. Vi hade strålande väder hela dagen.

Det började inte så bra för efter bara 2 mil så fick vi problem. Monica är väldigt åkrädd och jag brukar försöka tänka på det och köra sakta och försiktigt. Men när man sitter och surrar så är det lätt att glömma bort sig och på Kelvarakan så hade jag en buss framför bilen som jag tänkte köra om. Inga problem trodde jag.... fri sikt och inga möten. Men när hastigheten i omkörningen kom upp i ca 110 så blev Monika fruktansvärt rädd. Hon fick nästan panik och efter omkörningen var jag tvungen att stanna bilen för att hon skulle få luft och lugna ner sig lite. Hon kraxade väldigt och jag var beredd på att vända och åka hem, men efter ett tag kunde vi fortsätta vår färd efter att jag försäkrat att jag ska köra lugnt.

Vi gjorde vårt första stopp i Aggala där hundarna fick rasa av sig vid stranden. Det blåste ganska ordentligt och gick vågor till Saras förtjusning, den hunden älskar vågor. Efter en stund fortsatte vi till Jaurekaska. Där gjorde vi ett lite längre uppehåll för förmiddagsfika. Jag hade köpt med mackor från Jeanetts cafe och hade kaffe i termosen. Det smakade förträffligt. När vi fikat beslöt vi oss för att gå över berget till forsarna. Det var väldigt brant uppför och sedan nerför på andra sidan. Man fick nästan hålla fast sig i stenar och grenar när man klättrade upp och ner.
Färden fortsatte sedan till 57:an där vi haft en stuga under många år. Det var roligt att se den igen och de nya ägarna hade gjort så fint. Lite nostalgiskt att vandra nere på stranden och kolla om min disksten var kvar osv... Gubben som Egon gjort med motorsågen var kvar, men knipholken hade ramlat ner. Synd att de nya ägarna inte satt upp den igen, för det var så roligt att titta på när de små knipungarna lämnade boet på försomrarna.

Efter nostalgitrippen i 57:an fortsatte vi färden, kollade in i Kirjaluokta, Kebnatsbryggan och i Sjöfallet gjorde vi ett uppehåll för att lufta hundarna igen. Sen åkte vi upp till Ritsem, gjorde en del stopp på vägen för att kolla in omgivningarna och för att Monica ville fotografera. Bilder från resan finns på hennes blogg.
I Ritsem åt vi bara en glass och vände sedan om för att åka ner till Sjöfallet och äta middag.
Vi fick jättegod mat ; Renfilé med rödvinssås och murkelstuvning och stekt potatis. En riktig smaklig höjdare.

När vi ätit färdigt, kände vi oss nöjda, mätta och belåtna och fortsatte vår hemfärd.
Ganska trötta kom vi hem vid 7-tiden.

Senare på kvällen så fick jag för mig att det är hög tid att klippa Mimmi. Började lite försiktigt på bröstet och halsen, men insåg att här måste hela hunden klippas. Hon var ganska tovig längst in i pälsen, även om det inte syntes, så fanns tovorna där. Nu är Mimmi väldigt duktig på att ligga och stå still när jag håller på med henne, men det tog i alla fall ett par timmar att få henne någorlunda jämnt klippt. Det var mitt i natten när vi var klara.

Det var tur att vi gjorde vår utflykt på torsdagen, för på fredag regnade det hela dan. Gjorde inte så mycket eftersom det var ganska skönt att ha en slapp-dag. På eftermiddagen/kvällen var vi ut till Nattavaara och hämtade Monicas bil. Stannade någon timme hos Anna Karin och fikade och tittade på gamla bilder.

Idag är det Iza-bad som står på schemat, det blir nog inte så mycket uteaktiviteter eftersom det inte är något vidare väder, men någon liten skogspromenad blir det väl.

Måndag igen

Om veckorna går fort, så går helgerna betydligt fortare. Ny arbetsvecka, men denna vecka blir en kort vecka, ska vara ledig torsdag fredag. Har vissa planer för torsdagen, som jag återkommer till senare.

Helgen har varit bra. Lördag fick jag mycket gjort, eftersom jag var utan bil och det regnade hela dagen. Monika hade lånat bilen för hon skulle ner till Luleå med Sara för MH. Förmiddagen ägnade jag åt tvättstugan, någon hund (collie-tik, ni får själva räkna ut vem) hade nämligen pinkat i min säng på torsdagkväll, så jag hade ganska mycket tvätt. På eftermiddagen städade jag och när jag fick tillbaka bilen åkte jag till Egon. Där gräddade jag plätter som vi åt. Hundarna fick också en ordentlig rastning borta i Puoitak där de kan springa lösa.

Söndagen gjorde jag ingen nytta, utan var bara lat och hade det skönt. På eftermiddagen så var vi till Nautanen, gjorde upp eld och grillade korv och fika. Hundarna hade hopp och lek hela dagen, men var ändå trötta när vi kom hem. Iza somnade raklång på golvet.

Mammas älskling...

Korvutdelning...

Sara spanar ut över sjön, visst ser det skönt ut.

På kvällen tänkte jag klippa Mimmi, men det blev bara nos och framtassar. Får se om jag tar resten ikväll. I så fall får hon bara vistas ute efter mörkrets inbrott.... det brukar bli resultatet när jag klipper henne själv. Men träning ger ju färdighet, så det kanske blir bättre denna gång än senast jag klippte henne själv.

Nää, nu vill nog min arbetsgivare att jag ägnar några tankar åt jobbet också. Vi hörs...

Så har det gått en vecka igen

Oj vad tiden rusar iväg. En hel vecka har gått sedan jag senast var in och bloggade. I och för sig så har det inte hänt så mycket.

Monicas bil har pajat, så jag har skjutsat henne på jobbet på mornarna. Men det har varit bra för då har jag kommit upp och kunnat börja jobba kl. 7, vilket innebär att jag kan sluta vid 15.30-tiden.

Igår var vi ut och spårade. Det var kanonväder, men inte för att spåra. Det var varmt och torrt i spåren och hundarna blev väldigt trötta, speciellt de yngsta. Det är inte ofta man kan gå i skogen och spåra i t-shirt i slutet av augusti, och svetten rinner på ryggen, men så var fallet igår. Efter spåren så for jag och Monica ut och käkade. En jättegod pasta bolognes. Sen var jag lagomt trött.
Vilade (somnade) en timme och åkte sedan ner till Monika med bilen. Hon ska låna den idag för att åka till Luleå och göra MH med Sara. Dom borde vara färdiga nu men jag har inte hört något ännu om hur det gått. Hon hör väl av sig...

Idag regnar det och jag har fått jättemycket gjort här hemma. Haft tvättstuga och städat lägenheten. Det var behövligt. Känns bra att få det bortgjort när det ändå är så dåligt väder. Tror jag lägger mig på sängen en stund nu.

Brittsommar

Idag har det verkligen varit brittsommar. Tog kompledigt på eftermiddagen och har varit ut i skogen och spårat med Monica och Pigan. Vi la spåren efter vägen till trappbanan (mitt emot flygplatsen). Tog en skön prommenad medan spåren la till sig. Vi gick i T-shirt och blev svettiga i alla fall. Det märktes på spåren att hundarna också var påverkade av värmen.

Iza började som vanligt och och gick ut hårt, men hon har för bråttom och hon missade första apporten. Därefter hade jag gjort en snurr och den tog hon fint. Vinkeln därefter gick också fint, men sen blev hon så trött så hon la sig ner i spåret en stund och vilade. Efter lite rast gick hon vidare och hade inga större problem, men man märkte att hon var trött både i huvudet och i kroppen, det var inte något större drag i linan.



För Monicas hundar gick det jättefint. Jag gick inte med på Saras spår, men Monica tyckte att det gått kanonbra. Micke gick som vanligt på räls, men även han blev trött idag, det var mycket torrt i marken och varmt. Men man ser att hela han är så lycklig när han får spåra.



För Pigan och Aramis gick det bra i början, men Pigan hade nog gjort lite för mycket klurigheter för honom (det är så lätt att glömma bort att han är bara en baby på 5 månader), för efter en liten stund så var han så slut i huvudet och tappade spåret och orkade inte leta upp det. Det slutade med att vi avbröt hans spår och la ett nytt kort rakt motivationsspår med Pigan på slutet och det gick kanonbra. Så även Aramis fick ett bra avslut.



Efter skogen och en snabb kattvätt, så åkte jag och Monica ner till Gällivare och gick till fd Centrumbaren och åt middag. Jättegod

Dundret

I dag har vi varit på Dundret och prommenerat. Det var rejält blåsig, men ingen kall vind utan en ljummen vind.

Vid tvåtiden packade vi in oss i bilen; Monica, Micke, Sara, Iza och jag och ställde kosan mot Dundret. Väl framme satte vi kurs mot "Åke på toppen" och därefter mot västra toppen. Det var en underbar vandring och hundarna hade det skönt och fick springa lösa. Sara och Iza var tvungna att kolla och hoppa upp på nästan varje sten. Efter ca 1,5 timmars vandring tog vi en fikarast med kaffe och smörgås som vi hade med oss i ryggsäcken. Hundarna fick också smörgås och en korvbit var. På återvägen kände vi en och annan regndroppe, men det kom inget ordentligt regn så vi klarade oss torra tillbaka.

För en gångs skull hade jag kamran med mej och fotade lite, men Iza är hopplös som motiv. Hon kan inte vara still en sekund och oftast är det bara svans eller öron på bilderna. Men Micke och Sara är tacksamma att fota. De står stilla.

Här är några av dagens bilder.

En sten.... måste undersökas...


Det fanns lite bus bland vovvarna

Stiliga collier

Koncentrerad fotograf

En låååång och skön väg att gå

Passa på matte jag blåser snart bort...

Nattavaara

Idag har jag och Monica varit ut till Nattavaara. Men inte för att valla får eller hälsa på Anna-Karin i första hand, utan vi har varit och tittat på något som eventuellt kan bli ett fritidsboende där. En söt liten stuga på 2 rok med en jättehärligt stor tomt, som gränsar till skogen...

Naturligtvis var vi ju också tvungna att kolla in bäna när vi var där också, och ta en fika hos fröken Jakobsson samt en promenad i skogen så hundarna fick springa av sig. Bäna var inne och Iza var inte alls lika kaxig nu när utrymmet var litet och fåren nära. Men hon var klart intresserad.
p
Naturligtvis hade jag inte kameran med nu heller, men Anna-Karin har fotat och om hon lägger in någon bild på sin blogg, så kanske jag kan knycka en.

Igår var vi ute och spårade och det har vi fotat och filmat, så till helgen kanske jag kan lägga in någon filmsnutt på det. Annars finns det nog på Monikas blogg http://lindströmmonica.blogspot.com/

Iza fick lite väl mycket störning på spåret igår och det gick inte så bra. Jag hade lagt ut spåret och det var ett enkelt spår ca 200 meter med en böj och en slutapport. Problemet för Iza var att det var Monica som höll i linan och inte jag. Jag gick helt passiv med ca 10 meter bakom Monika och det gick inte alls. Hon spårade några meter, sen kolla hon "var är matte" snurrade och visste inte alls vad hon skulle göra... spårade några meter igen och så vidare med uppehåll och så. Efter halva spåret bröt vi, märkte ut var vi var och så fick hon gå till bilen en stund medan vi spårade med Micke. Därefter tog vi ut Iza igen och jag gick då jämnsides med Monica, men det var fortfarande hon som höll i linan och nu gick det bättre, inte helt perfekt, men bättre och hon klarade ut spåret och kom till slutapporten.

Vi får fortsätta med detta några gånger, jag vill nämligen ha henne lite mer självständig.
Vi har en otroligt fin kontakt och det är ju toppen (det jobbar man ju mycket med), men samtidigt vill jag ju att hon ska kunna jobba mer självständigt också, med störning, och det är det som är syftet med att jag låter någon som hon känner bra också spåra med henne.

Nää, nu är klockan mycket, dags att hoppa i duschen och sedan i sängen...

En jobbig vecka

Detta har varit en jobbig vecka. Först och främst har jag börjat jobba och det är kaos på jobbet. Jag har ju flyttat från Gunillaskolan till Elevhälsan i Gällivare. Alla pärmar och papper som jag behöver är i olika kartonger, hittar ingenting, rummet jag sitter i är belamrat med kartonger och fel papper....

I måndags bestämde jag mig för att Mimmi skulle få sluta sina dagar och fick tid hos veterinären på tisdag kl 15.00.
Men det blev inte så, för på tisdag blev en nära anhörig mycket sjuk och jag fick ordna med ambulanstransport till lasarettet, och efter det hade jag inte ork att ta bort Mimmi, så hon lever ännu och har faktiskt börjat bli lite mer glad och orädd, så nu får beslutet vänta ett tag, men innan vintern så får vi nog lov att säga adjö till henne.

I går var jag och tittade på lydnadstävlingar och det var otroligt många duktiga hundar i lydnadsettan. Alla utom en hund fick ett första pris dvs minst 160 poäng. Det var riktigt roligt att titta på.

Idag har jag gjort debut som tävlingsledare på uppletandet och det gick bra. Det var ju Monica och Aina som dömde och då kändes det ju tryggt. Det var 16 hundar till start, men 8 bröt efter spåret, så vi hade bara 8 ekipage kvar och det flöt på bra.

Nu har jag och Monica varit ute på en promenad med hundarna och så ska jag vila en liten stund. Därefter står det hundbad eller rättare sagt Izabad på schemat.

I kväll får jag väl lov att gå upp på lassa en sväng och hälsa på...

Tack Anna Karin och Tomas

Tack för en underbar dag med allt. Sol, värme, regn, åska, lite svidd, bad, träning både för mig och Iza, kaffe, mat, glass, avkoppling och lite svett i skogen. En helt underbar dag.

Värmebölja

Det är verkligen en värmebölja nu. Idag var det 26,2 grader mitt på dagen. Det är jobbigt framförallt för hundarna när det är så varmt. Jag har ganska varmt i lägenheten också trots att jag har korsdrag.
Idag har det inte blivit mycket gjort. Jag har gjort i ordning resultatlistorna från våra agilitytävlingar och skickat in till Agif. Det hade jag glömt bort innan jag for på semester.

Ikväll ska jag prova på att träna lite uppletande med Iza. Jag tror spåren får vänta till det blir lite svalare.

Igår var Monica L, jag och alla våra 4 hundar och badade i Vassaraträsk. Det var så skönt att få svalka av kroppen lite. Hundarna blev väldigt ystra efter simturerna. Både Sara, Iza och Mimmi var duktiga på att simma och tyckte det var skoj. Micke däremot var en riktig badkruka och ville inte alls vara med i vattnet.

I morgon planerar jag att tillsammans med Monica åka ut till Nattavaara och träffa på fåren igen. Det ska bli kul att se om Iza är lika intresserad fortfarande.

Nää, nu ska jag göra som dom gör på sydligare breddgrader... jag ska ta en siesta.

Familjen har utökats

Det här är vårt senaste tillskott. Nicke är en nymfparakit på 1 år som ska bo här hos oss.
Än så länge säger han inte mycket. Han är nog helt förskräckt. Iza skäller på honom och Mimmi är framme vid buren och nosar. Det finns risk att hon får sig ett nyp i nosen.

Har varit och tränat lite agility med Iza på förmiddan. Hon var ganska okoncentrerad, men hon är ju i sluttampen av löpet, så det blir kanske bättre när hon löpt färdigt. Hon ville inte alls ta gungan idag. Inte heller platten om jag inte höll upp släpet. Slalomen däremot går riktigt bra och hon börjar få upp lite fart också, och det känns kul.

Ikväll blir det inget spår, jag ska på bilbingo i stället. Mimmi och Iza får vara hos husse under tiden.

Ny rapport kommer imorgon om hur det går för vårt lilla fjäderfä Nicke.

Äntligen i spårskogen igen

I går kväll kom vi äntligen hem igen. Jag har varit borta två veckor och det var en vecka för mycket. Jag har längtat hem hela sista veckan. Det har nog Iza också.

Idag har vi bara tagit det lugnt. Men avslutade dagen med spår tillsammans med Monica, Micke, Sara, Pigan, Misse, Helena och Ludde. Det blev totalt 5 spår.

Först ut var Helena med Ludde. Eftersom de inte spårat tidigare, så gjorde Helena ett motivationsspår. Hon sprang och gömde sig och efter en stund, så fick Ludde spåra rätt på henne. Det gick utmärkt och han använde nosen så bra.

Sen fick Misse gå sitt spår som jag lagt ut. Det gick bra och han hittade sin slutapport, även om han inte gick direkt i spårkärnan hela tiden.

Därefter var det Saras tur, och hon gjorde ett jättefint spår, och Monica hade verkligen drag i linan.

Sen var det Izas tur. Gissa om hon var taggad. Det var Monica som lagt spåret och Iza gick ut jättefint, hon har sansat sig lite och jag har lärt mig att gå lite mer sakta med henne och inte låta henne rusa iväg. Hon hittade apporten direkt, vinkeln tog hon fint, sen började hon snurra och jag begrep inte att där hade Monica gjort en snurr och Iza löste det jättefint. Sen hade Monica hoppat tre långa steg på ett ställe, och även det löste Iza och gick sedan direkt på slutapporten. Där hade vi en ny, typ bitstock som hon verkligen kampade om. Hon som inte brukar bry sig dess mer om apporterna, men denna gillade hon. Lika så gillar hon träpinnar som apporter. Inget tjafs med leksaker i spåret inte. Ska det vara så ska det vara på riktigt tycks hon tycka.

Micke fick vänta till sist, hans spår hade Pigan lagt och det var långt och krångligt. Men Micke är en klippa i spåret. Inga problem alls för honom.

Efter detta var både folk och hundar riktigt trötta och vi avslutade kvällen med en mjukglass på kullekiosken.

Natti natti

Foton på Iza

Nu har jag fått korten som Mari fotade när jag var på besök hos henne. Visst har jag världens tjusigaste hund??? Endast positiva kommentarer ombedes...