onsdag 2 oktober 2013

Snart vinter

Nu är det snart vinter. En morgon var det snö på marken, men den försvann under dagen. Matte har tagit fram kängorna och vinterjacka.
Det har hänt en hel del sen sist. Vi bor i stan nu och jag får träffa många nya hundar. Jag har fått börja träna rallylydnad också. Det är jättekul, men jag blir så trött i skallen av allt man måste lära sig. Först och främst måste jag ju gå bredvid matte hela tiden, sitta stup i ett, ibland framför och ibland bredvid henne. Så kan hon inte bestämma sig för åt vilket håll vi ska gå - ibland höger och sen vänster -  och så får man snurra runt så man blir alldelens yr i knoppen. Men jag är fortfarande i en inlärningsfas och då får man massor med godis. Iza är det lite synd om, för hon får inget godis trots att hon gör samma saker som jag. Men hon har fått tävla hon, och då får man inte ha godis säjer matte. Det är därför hon inte alltid får godis när vi tränar. Men jag tror att det är för att hon ät tjock och det är inte jag. Iza är jätteduktig på rallylydnad. Hon har tävlat i Kiruna och fick hela 93 poäng. Det är jättebra säjer matte. Om jag tävlade skulle jag nog få 376 poäng för jag är bäst....
Ikväll har vi varit och tränat och matte var nöjd med mej. Snart får nog jag också tävla. Men matte säjer att vi måste träna mycket mer. Men jag fattar snabbt så det blir nog bra nästa gång, det som jag missade på idag. Men det är ju matte som har så svårt att bestämma sig för vad jag ska göra. Om hon bara kunde vara lite tydligare, så skulle vi fixa det här i ett huj.

Nu är jag lite trött i huvudet, så jag ska nog vila en stund, eller kanske jag tar och jagar katten ett tag.../Pontus

tisdag 3 september 2013

Höst...

Nu börjar det bli höst! Till helgen ska vi flytta in till stan. Det blir både tråkigt och roligt. Det tråkiga är att jag kan inte gå ut och in som jag vill, kan inte göra vad jag vill, inga kaniner att vakta, det fria livet försvinner. Det roliga är att matte kanske blir lite mer engagerade i mej och Iza. Vi får göra fler roliga saker. T ex spåra, gå på promenad med Micke och Sara (jag saknar faktiskt dom). Iza ska få gå rallylydnadskurs och jag kanske ska få börja träna agility. Men matte har sagt att jag måste vara jättelydig för att få träna det. Det går inte att springa runt hur som helst då. Vi får se om jag bestämmer mig för att vara lydig, eller om jag skiter i det! Om jag skiter i det, så kanske jag får börja träna lydnad istället. Då måste jag ha koppel på mig och det gillar inte jag. Kanske bäst att låtsas vara lydig,,, då får jag nog träna agility. Det verkar kul, men jag vill ju göra det på mitt sätt och inte på mattes sätt. Vi får se hur mycket matte pallar med. Hon har ju blivit ganska gamal och har inte så stort tålamod med mig längre. Det gäller att se när hennes tålamod börjar tryta, då är det inget roligt att vara hund i familjen Sundling. Man måste vara duktig precis innan hennes tålamod tar slut, för då blir hon glad igen. Det behövs faktiskt inte så mycket för att matte ska vara glad. Komma när hon ropar, inte dra i kopplet, och ligga still när hon ber om det. Jag ska nog försöka göra som matte vill, det blir roligare då.

Nää, nu ska jag ut och ta ut det sista av friheten denna sommar.... vi hörs när jag flyttat in till stan!

PONTUS

måndag 19 augusti 2013

Ännu är inte sommaren slut!

Iza badar fortfarande varje dag så än är det sommar, men det börjar bli ganska läskigt på kvällarna. Det är kolsvart ute då. Löven på träden börjar också att bli gula, så snart flyttar vi in till stan och jag blir arbetslös.

Har inte så mycket att berätta egentligen. Här i Leipo är det lugnt och skönt. Kaninerna sköter sig bra och har inte rymt en enda gång. Men det är nog för att jag ligger under stugan och vaktar. Ville och jag har blivit riktiga kompisar och han är inte rädd för mig längre, utan vi kan nosa på varandra och kela lite.

I helgen som var så har matte släpat med mej på utställning igen. Det var inget kul, jag fick ligga jättelänge i bilen, för det regnade och matte hade inte tagit med min bur och så tror hon nog att jag är gjord av socker, jag tål väl lite regn. Det var åter igen en knäpp domare som inte såg hur vacker jag är. Jag tror att alla domare skulle behöva glasögon, för dom är så gamla så det är nog så att dom ser dåligt.

Nu måste jag ut och passa på kaninerna, för matte ska ge kvällsmat till dem och stänga om dom så inte räven kan ta dom i natt.

Vi hörs.../Pontus

fredag 2 augusti 2013

Nu är mattes semester slut.

På måndag börjar matte jobba, men det gör inte så mycket, för vi ska bo kvar här i stugan i alla fall en bra bit in i september säjer husse. Vi var in till stan idag och det var inget kul alls. Jag var tvungen att ha koppel och halsband på mig och det är inget skönt. Men det var väldigt mycket nya lukter på mina kisställen. Intressant att nosa lite vad som hänt när vi varit borta.

Igår var Monica här med Micke och Sara, och vet ni vad Micke gjorde. Han hoppade in till kaninerna och jagade Nova. Om han inte hade varit så stor och stark, så hade jag spöat upp honom. Men det vågar jag inte riktigt. Men han fick väldiga bannor av Monica. Hon har fattat att det är mitt jobb att se till kaninerna och Micke har inget där att göra. Innan Monica och hennes hundar kom var vi ute i skogen. Oj vad det var skönt. Vi sprang och sprang. Matte och Monica gick omkring och tittade i backen med varsin tom hink i handen. Dom skulle visst plocka hjortron, men inte hittade de några såna heller. Men vi hade kul, kom till en sjö där JAG var först i, före Iza. Micke och Sara ville inte bada, de bara skällde... och sen så skrämde jag iväg en sjöfågel. Den blev jätterädd för mig och flaxade och simmade ut mitt på sjön. Ett tag funderade jag på om jag skulle simma efter, men jag bestämde mig för att låta bli. Jag tror inte matte skulle uppskatta det. Nu är klockan halv 12 och jag ska följa matte på toa, för det är mörkt ute och hon tycker det är tryggare om jag är med henne (om det skulle komma en björn eller så) sen är det natti natti. 
Vi hörs /Pontus

tisdag 23 juli 2013

Vaddå semester!!!!

Jag ska tala om för er att semester är inget latmansgöra.
Jag har fullt upp här i stugan. Först och främst så måste jag vakta kaninerna så de inte rymmer. Ligger under stugan så de inte ser mig. Men jag har stenkoll på dem. Och gu nåde den som rymmer.
En morgon när vi var inne i stugan, matte hade tvingat in mig, så grävde de ett hål och smet. När husse upptäckte att kaninerna rymt, så försökte matte jaga dem för att få fast dem. Ville som är tjock var ingen konst för henne att få fast, men Nova var kvick i fötterna och matte hade inte en chans. Då släppte de ut mig... det skulle de ha gjort från början, så hade matte inte behövt ta ut sig så. Det tog bara en minut för mig att få fast Nova. Hon blev nog väldigt rädd för mig... hon spelade död när jag fick tag i henne. Men jag bet inte henne, höll bara fast henne tills matte kom och tog henne. Men oj vad hon skrek när matte tog henne. Man kunde tro att hon höll på att dö. Efter detta så har de hållt sig i sin inhägnad. Men jag måste ju i alla fall passa på dem.

Sen har vi en kråkfamilj här på tomten. Och dom är fräcka dom. De tror att de kan prommenera runt här på vår gård som de vill. Men jag jagar bort dem.  Ända upp på backen... sen får inte jag gå längre.

Ibland drar matte med mig ut på hjortronmyrarna också. Då måste jag vakta så det inte kommer några björnar. Matte är lite rädd för björnar, men det behöver hon ju inte vara när jag är med. Jag som är så stor och stark kommer att jaga bort varenda björn som finns på myren. Men vi har inte sett några björnar ännu. Dom törs nog inte komma när jag är med.

Till helgen ska jag vara ensam med husse i stugan, för matte och Iza ska gå en agilitykurs. Fattar inte att matte är så dum så hon går kurs med Iza... hon är ju så gamal och inte ids hon springa där inte. Hon skulle ta med mej istället, för då skulle de få se på agility. Ingen är så snabb som jag. Jag kan ta alla hinder på en gång.

Nää, nu kallar plikterna, måste ut och vakta kaninerna. Vi hörs.... PONTUS

tisdag 16 juli 2013

Idag har Nova och Ville kommit!

Kommer ni ihåg Nova och Ville? Det är de kaniner som bodde hos oss förra sommaren. Nu är de här igen. Det är så spännande. Men dom är lite rädda för mej, men det är klart, jag har ju blivit jättestor sedan förra sommaren.

Micke och Sara (hundarna alltså) har också varit här idag. Och Micke den token hoppade in till kaninerna. Monica blev jättearg på honom och matte fick gå in till kaninerna och hämta ut Micke. Men han skulle nog bara hälsa på dem. Han blev nog också jätteglad att se dem igen. Men man får inte gå in till dem, det borde ju Micke som är så stor och förståndig veta.

Idag har det regnat nästan hela dagen, så vi har inte varit ute så mycket. Hoppas det blir fint väder i morgon, så vi kan vara ute hela dagen. Nu är det natt och jag ska sova så jag orkar busa ordentligt i morgon/ Vi hörs - Pontus

måndag 15 juli 2013

NU är det semester!

Nu är det riktig semester.... Iza är frisk, jag är frisk, matte och husse är friska även pippifågeln och kisse är friska och vi är alla i stugan.

I helgen som varit har matte varit på agilitytävlingar hela lördagen. Jag fick inte följa med jag. Matte säger att jag inte kan agility, men hon vet inte vad jag kan. Jag har nog sett hur Marias Tuva gör och det är väl ingen konst.. springa runt i 100 knyck, hoppa lite springa i tunnlar och med matte efter som inte kan ta en.... ska det vara någon konst!. Matte säger att Iza kan, men hon är så sölig, har inte alls rätta farten. Och när hon ska köra agility med matte, så biter hon bara henne i armarna och i benen. Hon kan bara agility med Johanna, och Johanna har inte tid med oss nu när hon fått en häst.
Matte har sagt att jag ska få lära mig agility när jag lugnat ner mig lite, men vad då lugnat ner mig. Jag är ju skitcool, och agility ska väl inte gå lungt. Men det är klart matte är så gammal, så hon orkar inte springa med mej. Hon säger att jag kanske kan få springa agility med Nina, hon är snabb hon. Hon kan vara hur snabb hon vill, men inte hinner hon med mej inte... Sen säjer matte att man måste vara lite lydig också, det är jag när jag själv vill. Men man kan ju inte alltid lyssna på matte.

onsdag 10 juli 2013

Stackars Iza som är sjuk

Det är synd om Iza, hon är sjuk. Hon har fått samma sjukdom som jag hade för någon vecka sen. Det är inte roligt. Hon har ont i magen, och bajsar löst hundra gånger om dan. Matte får springa ut med henne stup i kvarten. Och inte får hon följa med när vi åker ut i skogen och har roligt. Hon får vara hemma med husse. Det är faktiskt riktigt synd om henne.
Igår var jag och matte ute till Sarkas. Monica, Micke och Sara var också med. Sara luktade jättegott, men både matte och Monica sa hela tiden att jag inte fick nosa henne i baken. Konstigt, hon luktade ju jättegott. Monica sa att Sara löper. Jag vet inte riktigt vad det är, men hon var i alla fall jätteintressant.
Det var hiskligt mycket mygg ute, matte och Monica fick nästan springa för att de inte skulle bita. Mej biter dom inte, men dom är irriterande.... myggen alltså.
Hoppas Iza blir frisk snart, det är så tråkigt när hon är sjuk och inte leker med mej, hon morrar inte ens när jag kommer in i sovrummet, och det brukar hon alltid göra och tala om för mig att jag kan gå och lägga mig på min bädd. Sängen är till för matte, husse och henne tycker hon. Men ibland när hon sover hårt brukar jag smyga upp och hon märker ingenting. Fast det blir fasligt varmt där, så jag brukar gå ner efter en stund.

Nu ska jag gå och titta om Iza blivit piggare, vi hörs!

söndag 7 juli 2013

Semester

Jag trodde att semester betyder att man får vara i stugan hela tiden. Men det är det inte. Då ska man fara runt i bilen, får ligga i bilen och ha tråkigt. Jag och matte har varit i Piteå i helgen. Det har varit utställning. Det är det tråkigaste som finns. En massa hundar som man inte får leka med, inte ens nosa på. Alla är så fina så de får inte röra sig. Sen ska man springa runt, runt och göra sig till för en gammal tant eller gubbe. Jag vill inte det. Matte kan springa runt själv och göra sig till. Och dom där gubbarna och tanterna som sen ska säga om jag är Exellent, Very Good eller Good dom vet inte hur en riktig hund ska se ut... Nu sist var det en gammal gubbe som inte ens tordes titta mig i munnen, utan matte fick visa att jag faktiskt har stora starka tänder (som jag vid tillfälle ska sätta i baken på den där gubben). Man han kände inte alls på mig utan sa bara att jag var lös i fronten..... hur sjutton kan han veta det om han inte ens känt på mig. Han tycket inte om mej, men det skiter jag i för jag tyckte inte om honom heller. Men matte blev lite ledsen, för hon tycker att jag är snyggast i världen, och det är jag också... dom kan behålla sina skitrosetter. Jag åkte hem tíll Iza istället. Det är mycket roligare att vara med henne i stugan. Men det var kul att träffa morsan och brorsan. Morsan var ganska liten men min brorsa var lite större än jag, jag som trodde att jag var störst... sen träffade jag en del andra släkningar också, och Mari som jag bodde hos mina första veckor här i livet. Det var kul.

När vi sen på kvällen kom till stugan hade Danne och Sandra kommit dit. Danne är lite mysko... han sparkade fotboll med Iza och han sprang och jagade mig. Jag är lite osäker på om det var en lek eller om han tänkte fånga mig, men det var kul. För säkerhets skull så skällde jag ordentligt på honom, så han inte skulle tordas ta mig. Danne och Sandra ska bo i stugan några dagar, och då får vi bo i stan, för Dannes katt Bacon tycker inte om Lotta, och Lotta är rädd för Bacon, så hon sticker iväg om dom träffas, så det är lugnast att vi är i stan när dom är här.

fredag 21 juni 2013

Nu är jag frisk igen

jag har varit sjuk. Det har sprutat och låtit konstigt från baken, och så har jag haft ont i magen. jag fick någon äcklig medicin av matte men den gjorde mej frisk. Matte var jätteglad i morse, dels för att jag var frisk och dels för att svaret på min röntgen av höfterna kommit. Jag har perfekta höfter, men det visste jag refan, så hon hade bara kunnat fråga mej, så hade det blivit billigare för henne.
Usch vad jag är hungrig, matte har först glömt att ge mat till mej, och sen när jag fick mat så var det bara ris och lite buljong. JAG VILL HA MINA KULOR,! att hon inte fattar att en syor kille som jag inte kan leva på lite ris.

Nu ska jag ut och busa lite. Vi hörs   Pontus

torsdag 20 juni 2013

Nu är det sommar!

Vi har flyttat ut till stugan nu. Hela familjen är med, husse, matte, Iza, Lotta, Nicke och så jag.
Men det är lite synd om mej just nu, för jag är sjuk. Det rinner där bak och jag har ont i magen. Får inte heller någon mat av matte. Hon stoppar bara i mig några stoooora tabletter som jag inte tycker om. Och så säjer hon att jag måste dricka mycket vatten. Det är inte roligt det här. Om det inte är bättre till i morgon, så ska matte ringa till veterinären, så det är bäst att jag blir bättre. Veterinären kan vara farlig, för i tisdags när jag var där så stack han mej med en stor spruta och det gjorde ont. Sen somnade jag. Matte väckte mig efter en liten stund och vi for hem. Hon sa att de hade kollat mina höfter, men det tror jag inte, för jag kände då ingenting av det.

Jag måste bli frisk nu för nästa söndag ska jag på utställning. Matte har anmält mig två gånger, och i PM:et står det att det är två stycken såna som jag med. Undra om det är jag som räknats två gånger? I så fall vinner jag för då är jag ju ensam i min ras.

Idag när vi kom till stugan så hittade Iza och jag en trastunge som inte kunde flyga, den satt bara och ropade på sin mamma hela tiden. Vilken tur att Lotta inte var ute, för hon hade nog ätit upp den. Jag och Iza nosade bara på den, men den blev jätterädd för oss, fast vi är snälla. Matte sa att vi skulle lämna den ifred, så kanske mamman kommer till den. Nu är den i alla fall borta, så jag hoppas att mamman har hittat den.

Så här såg det ut på vår veranda förra sommaren när matte målade och Nicke fick vara ute i sin bur.
I år ska husse bygga en stor bur till henne så hon får flyga lite. Nicke är faktiskt en tjej, för hon lägger ägg och det gör inte pojkar.

Nu måste jag nog vila mig så jag blir frisk. Vi hörs/Pontus

torsdag 23 maj 2013

Jag har fått en egen spårsele!

Igår var vi ute i spårskogen. Det är det bästa som finns att spåra i skogen. Men matte hade lagt en massa träpinnar i spåret som hon ville att jag skulle plocka upp... det får hon väl göra själv när hon nu har varit så slarvig och tappat dem. Jag har ju annat att göra, jag måste ju spåra. Inte mitt problem att hon inte kan hålla reda på sina apportpinnar som hon kallar dem. Jag blev lite besviken för det var ett så kort spår se jag han ju knappt börjar förrän det var slut. Ingen sele fick jag ha heller för Izas rosa sele var för liten, och den ville jag inte ha heller. Nu har jag fått en egen, en gul och den är jättefin. Vi ska ut och prova den ikväll.

Iza spårade också i gårkväll. Men hon hade inte heller sin sele med sig eftersom matte inte insett att det är sommar. Hon hade bara vintergrejer med sig. Så Iza skulle få spåra i min dragsele, men inte gick det inte, den är ju alldelens för stor till lilltjejen. När hon klivit ur selen två gånger, så kopplade matte lös henne. Hon frispårade hela spåret och tog varenda pinne. Kanske man ändå ska börja plocka de där pinnarna som matte tappar, för Iza fick då så mycket beröm så det var ingen hejd på det.

Nää, nu ska jag skynda på matte lite så vi kommer ut nån gång... Vi hörs/Pontus

måndag 20 maj 2013

Utställningsdebut med certifikat

I helgen har jag och matte varit i Piteå. Det har varit hundutställning.
Vi kom tidigt på morgonen och det var jättemånga hundar där. Vi fick stå i kö ganska länge för matte skulle visa upp papper på att jag var vacinerad, och så skulle en veterinär kolla så jag inte var sjuk. Jag är frisk och vaccinerad, så vi fick gå in på området. Där hade matte slagit upp min bur och där fick jag ligga och ha tråkigt, men jag kunde kika på hur de andra hundarna gjorde när de var i ringen. Det var bra så jag fick veta hur jag skulle göra, för matte är så svammlig, så henne kan man inte lita på i så här allvarliga situationer.

Så blev det vår tur, vi skulle tävla mot halvbrorsan Luffy. Luffy är jättetjusig, så det gäller att visa upp den vackra sidan nu. Bäst att vara ordentlig nu, ner med svansen, lägg öronen snyggt, spring vackert (inte bita i kopplet eller i mattes byxben), stå fint och stilla.... och göra allt jag kan för att charma domaren.
Jag tror att domaren gillade mig, för hon sa att jag var stilig och fin och att jag var showig (man måste ju bjussa lite på sig själv i såna här situationer). Allt gick enligt planerna.... Sen kom Luffy in i ringen och sabbade allt... Jag tänkte nästan lägga krokben på honom. Domaren tyckte han var vackrare än jag och han blev bäst i rasen. Funderade en stund på att bita domaren i ändan, men ångrade mig när hon i alla fall gav mig ett cert.

Matte var i alla fall nöjd med mig och frågade sedan varför jag inte uppför mig så alltid. Det måste hon ju fatta att man inte orkar. Det tar på krafterna att vara vacker och snäll. Dessutom var det himla varmt.

På vägen hem stannade matte bilen efter en liten stund och vi gick en lååång prommis i skogen. Det var skönt att få sträcka ut efter den här pärsen. Sen sov jag hela vägen hem.

På kvällen åkte matte med mig och Iza till Sarkas och där badade Iza, hon simmade länge och ville nog att
jag också skulle simma, men då förstör jag ju min snygga look, så det får bli en annan gång (när det blir lite varmare i vattnet).

Nu ska jag hitta på något annat bus... Vi hörs/ Pontus

söndag 21 april 2013

Leipojärvi söndagmorgon

nu har vi varit i stugan varje helg. det är så skönt att vara här. inga måsten, utan jag kan vara jte och leka hela dagarna. Men nu så är det lite tungt att springa, för man sjunker hela tiden. Snön är blöt och tung. Snart är den nog borta och likaså isen på sjön. Då ska jag få lära mig att simma. IZA är jätteduktig på att simma, men jag blir nog bättre än hon eftersom jag är större och starkare än hon är.

Nu ska jag ut och busa. Vi hörs

torsdag 28 mars 2013

Påsk

Nu är det påsk och jag ska få lära mig att åka i skoterpulkan. Matte säger att man måste kunna det för att få följa med när vi ska åka långt. Men jag tror inte att jag behöver det, för jag har starka ben och kan springa hur långt som helst.... flera mil om jag får.

Idag är det skärtorsdag och vi har kommit hit till stugan. Husse gjorde en jätteeld av gamla stugan. Vi fick inte vara ute då, men vi såg genom fönstret. Det var en hiskligt stor eld, en tall som står bredvid den gamla stugan (som inte finns nu) tog eld, och jag tror att matte och husse blev lite oroliga för elden var jättestor. Men nu på kvällen (flera timmar senare) så brinner det bara litegrann. Husse säger att det nog kommer att brinna i ett par dygn, vi får väl se. Men det är lite otäckt tycker jag.

I morgon ska vi nog fara ut med skotern, kanske vi åker någonstans och pimplar, eller också så åker vi bara ut och finåker... Det är ganska bra, för då får jag springa och behöver nog inte lära mig att åka i pulkan.

Vi ska vara här i stugan ända till på måndag. Det är bra, för här får jag vara ute hur mycket jag vill (nästan) måste vara inne på natten. Här i stugan behöver vi inte heller några koppel. Nere på sjön så åker folk skidor och ofta har de hundar med sig som jag och Iza får jaga bort. Vi är jätteduktiga på det. Dom sticker så fort vi visar oss nere på isen. Det är ganska jobbigt att vakta gården här. Man måste skälla så fort man hör eller ser något. T ex talgoxarna tror att det här är deras gård och det är det ju inte, så jag måste köra bort dem. När kvällen kommer är man ganska hes. Men man sover riktigt gott här. Matte brukar vilja att jag ligger i hennes säng, men det blir så varmt, så jag brukar krypa ner under husses säng. Fast ibland är det skönt att ligga och gossa med matte också.

När vi kom idag, så satte matte några konstiga fjädrar i ett träd. Man skulle kunna tro att hon har plockat Nicke, men han har sina fjädrar kvar. Men det blev ganska fint i trädet. Matte säger att det är påskpynt och det ska man ha när det är påsk. Matte och husse har också tagit med några jättefina påsar med godis i. Dom säjer att det är påskharen som lämnat dem och att de är till Johanna och Linn. Men jag vet att det inte är så... Husse har köpt dom.

Nu är jag trött och ska tugga lite på mitt tuggben innan jag sover.  Natti natti /Pontus

lördag 16 mars 2013

Marsianer, massage och en helt oförglömlig kväll

Fredageftermiddag... så skönt att komma hem från jobbet, krypa i helgkläderna dvs. mjuk tröja och plychbyxor. Monica Lindström skulle komma förbi. Jag var ju lite fundersam på varför hon inte kom på min födelsedag, hon ansåg tydligen att hundträning var viktigare än att uppvakta en kompis på 60-års dan. Nåja, hon hade ju inte glömt bort mig i alla fall... hade skrivit "grattis" på facebook. Men lite fundersam var jag i alla fall. Men nu skulle hon i alla fall komma och lite tårta fanns kvar som tur var.

Monica dyker upp och vi sätter oss och fikar. Snackar om ditten och datten när det ringer på dörren.
Jag går och öppnar.... utanför står två låånga marsianer...  den ena i en rödvit kroppsstrumpa som går ända upp över huvud och ansikte, den andra i en svart likadan. Håller fram skyltar.. "Hej Marie-Louise"  "Sätt på dej jacka och skor"  "Du ska följa med oss".   Hundarna tjafsar runt omkring, så jag ber marsianerna att komma in. Jag har inte en blekaste aning om vem dessa två figurer är. Tusen tankar far i huvudet. Slänger i Pontus hans värkmedicin, slänger en blick på Egon som ler.... alltså är detta något som de hittat på... Monica ser väldigt förvånad ut och jag förstår att hon har inget med detta att göra. Marsianerna sätter på mig handfängslen, för ut mig till en bil. Drar ner en ordentlig mössa för ögonen på mej och jag blir totalt blind.  VEM ÄR DESSA VARELSER OCH VART SKA JAG?????

Då börjar en bilfärd på ca 45 minuter, jag är lite åkrädd och dessa varelser kör som biltjuvar. Jag resingerar och inser att det finns ingenting jag kan göra. Det är bara att sitta ner och acceptera att nu styr jag inte mitt eget liv utan är helt i händerna på dessa varelser. Efter en stund börjar jag nästan uppskatta rallykörningen (inbillar mig att jag är på Gröna Lund och åker berg och dalbana).  När bilen stannar har jag inte den blekaste aning om var jag är. Jag var bortkollrad redan efter 1 minut, trots att jag tänkte att nu ska jag lägga manken till och hänga med i svängarna.

Marsianerna leder mej till ett hus, med en bro, en dörr och en lång svängd trappa. Jag känner på lukten att det är ett gammalt hus, får för mig att jag är någonstans i Hermelin eller Johannes. Kommer in i ett rum. Där försvinner marsianerna och jag får ta av mig mössan. Framför mig står en tjej som jag aldrig sett förrut. Ser också en massagebänk och tjejen bekräftar vad jag förstått. Jag får massage i över en timme, helt underbart.  Vad jag inte vet är att denna tjej är involverad i allt detta. När massagen är klar så tar hon över kommandot. På med mössan igen, ner till en bil, och iväg igen....
Jag som trodde att det var över nu och jag skulle ringa till Egon och be honom komma och hämta mig.... men inte, iväg igen. Denna gång betydligt lugnare tempo och inte så långt, kanske 10-15 minuter. Man tappar faktiskt tidsbegrepp också när man är blind.  Nåväl, bilen stannar och tjejen som är Sandra, leder mig fram till ett nytt hus, en bro, en dörr och en farstu. Känner igen mig men kan inte riktigt få tag i var jag är. Känner igen lukten, känner efter väggar och så, då i samma veva som de tar av mig mössan inser jag att jag är hos Monica i kullen..... men hon var ju kvar i Malmberget och hade ju inget med detta att göra trodde jag ja....

Nu har jag en helt underbar kväll framför mig. Iris tar emot mig, uppklädd och bemöter mig lite bitchigt... har du beställt bord?  När jag bekräftar det så placeras jag i en stol i vardagsrummet, ett lite bord bredvid med ljus på, tända ljus i hela rummet, otroligt fin. Får en drink som smakar si så där, men det säjer man ju inte. Dessutom var jag törstig efter massagen.

När jag sitter där så far Iris fram och tillbaka och tjafsar om en det ena och en det andra, hon är så rolig så det kan inte beskrivas här. Till saken hör att marsianerna har tagit mina glasögon, så jag ser ganska taskigt. Det sitter en kille i soffan hela tiden. Jag misstänker att det är Per, men jag är inte säker, för jag ser ju så dåligt. Men nu får de klart för sig att jag saknar mina glasögon och jaken på dem börjar. Så småning om dyker de upp... de hade följt med den röda marsianen som nu var borta. Men på något sätt så kom de tillrätta och jag kunde kliva ur dimma.

Nu börjar en revy som är helt otrolig.... de sjöng och spexade och var helt otroliga. Jag kan ännu inte fatta hur de har grävt fram all information om mej. Saker som jag själv inte hade en aning om.  De satte igång med en frågestund, där varje rätt svar gav en present... T ex var befann du dej den 5 augusti 2010? Fick tre svarsalternativ på varje fråga. Hur skjutton kunde de veta var jag var då när jag inte själv visste det. Och så vidare...  Efter en stund åkte ögonbindeln fram igen. Jag skulle identifiera en hemlig gäst.  De förde in henne, jag fick snabbt klart för mig att det var en tjej. Jag kände och kände på henne. Håret, kände igen, halvlångt rakt, kunde inte placera... kände att hon hade kjol och tajts, så jag utgick från att det var en ganska ung tjej. Så när jag kände den långa sneluggen, slog det mig det är Satu-Päivi..... och det var det. Det gjorde jag riktigt bra tyckte jag.

När det skojats och spexats en lång stund blev det mat. Det serverades tacos som smakade underbart, jag var rejält hungrig, och röksugen. Hade inte fått med mig några cigaretter när jag blev kidnappad och paniken hade nästan gjort sig gällande. Men tack och lova fanns rökare bland den uppvaktande skaran så jag fick mej en efterlängtad rök också.

Efter en jättetrevlig middag så blev det filmförevisning. Per hade spelat in allt på film. Så nu fick jag se hur allt gått till. Huset där jag fick massage som jag trodde var i Hermelin var grannhuset till Monica, närmare bestämt Per och Pigans vardagsrum.  Marsianerna visade sig vara Per och Niklas, och eftersom jag aldrig träffat Niklas tidigare så var han ju helt okänd och jag kände inte igen hans röst heller. Per hade ju varit tyst hela tiden och bara filmat. Det var ju Niklas som pratat... Inte undra på att jag inte kände igen dem.

Det var så roligt att se och nu började en oförglömlig kväll gå till enda. Fick skjuts hem av Anna Lena.

TACK ALLA MINA KÄRA VÄNNER FÖR DENNA KVÄLL!

Jag är så otroligt tacksam! Kram på er!

måndag 25 februari 2013

Vi har varit i stugan...

I helgen har det varit riktigt vårväder. I lördags var matte, Iza och jag i stugan. Men oj vad vi fick plumsa i snön. Det var inget spår ner till stugan. Men jag gick först och gjorde spår åt matte och Iza. Dom orkar ju inte lika mycket som jag, och Iza är ju fortfarande lite sjuk. Men snön var konstig.... Iza och jag fick stora snöbollar i pälsen.  Vi stannade inte så länge och när vi for hem, så var vi rejält trötta och sov hela vägen i bilen. Iza fick duscha när vi kom hem, men det slapp jag.

På söndag var det bara jag och matte som åkte ut till stugan. Iza fick vara hemma, för hon får så mycket snöbollar i sin päls. Vi hade tur när vi kom, för Lasse hade gjort skoterspår ner till stugan och nu gick det lätt att gå. Vi stannade hela dan i stugan och jag hittade ett gammalt ben under snön som var jättesmaskigt. Matte satt på verandan och drack kaffe och såg ut att ha det hur mysigt som helst. Det känns nästan som vår fast det bara är februari.

Vad som är lite tråkigt är att jag och Iza har haft kennelhosta och får inte träffa andra hundar på jättelänge.
Jag saknar mina kompisar, speciellt Micke och Sara. Men veterinären har sagt att jag får inte träffa andra hundar förrän jag varit hostfri i 3 veckor och det är jättelänge...

Nu ska jag nog ta och vila en stund... vi hörs/Pontus

måndag 28 januari 2013

Det är riktigt synd om mig!

Jag har varit hos veterinären för två veckor sedan. Jag vet inte riktigt vad som hände där, för jag somnade. Och när jag vaknade kändes det ganska konstigt i mitt ena bakben. Dom hade satt på mej ett stort bandage. Matte sa att dom hade tagit bort min sporre. Det är nog ganska bra, för jag brukar riva den när jag är ute och leker och det gör ganska ont. Men sen jag var hos veterinären så har jag inte fått springa och busa som jag vill. Matte har satt en konstig tratt på om halsen på mig så jag kan inte sköta om mitt sår på benet. Men hon säger att såret ser fint ut och idag ska vi tillbaka till veterinären. Hon ska ta bort stygnen. Sen får jag nog springa omkring och busa som jag vill.

Kisse ska få följa med till veterinären idag. Hon ska vaccineras. Det slipper jag.