tisdag 30 juni 2009

Min vallhund




Idag har Iza fått träffa på får för första gången i sitt liv. Jag trodde hon skulle bli rädd, för hon är en ganska harig hund. Men icke sa nicke. Hon visste på en gång vad det var frågan om. Hon kollad in dem, såg genast att några var på väg åt fel håll, så dem gick hon runt och förde tillbaks till flocken.

Jag kan ju inte någonting om vallning, men Anna-Karin, fårägaren, var inponerad av henne.

Det var faktiskt jätteintressant att se hur en instinkt kan slå ut så på en gång. Jag bara stod och gapade när jag såg henne jobba. Hon växte enormt. Hon är helt enastående min lilla tjej, bara 9 månader gammal.

Det har varit en jättetrevlig kväll ute i Nattavaara. Monica hämtade mig vid halv 5 tiden och vi har fikat, hundarna har badat (synd att jag inte hade baddräkten med) och så fick Iza prova på det här med vallning. Dessutom har hon träffat höns också, men de var inte så väldigt intressantan.

Monicas Micke var däremot väldigt intresserad, men han letade efter fåren, som var på ett annat ställe. Han slank in i hönshuset genom en minimal lucka (hur han kom in förstår jag inte) och ut flaxade en höna, och därefter kikade Micke ut och såg ut som han funderade "vad var det där".

Hur som helst så har vi haft en underbar eftermiddag och kväll och jag tackar Anna-Karin så mycket för att jag fick testa Iza med fåren. Vi kommer tillbaka... jag lovare

Nu är det duschen och sängen som väntar..

Natti natti, vi hörs

lördag 27 juni 2009

Det är inte knäna det är fel på...

Ikväll skulle jag på 40-års kalas, men just när jag skulle börja byta om kom ett SMS : ska ut och spåra, hänger du med? Och jag svara: naturligtvis kommer jag med.

Så i stället för att gå på kalas och äta god mat, slängde jag i mig en tallrik fil, två mackor. Istället för att ta fram finskorna, blus, kjol och parfym så blev det gympadojor, skogsbyxor, skjorta och myggmedel. Hundarna var mycket nöjda med mitt val.

Spåret gick som vanligt mycket bra. Jag fokuserade nu på apporterna. La bara ett rakt spår med en apport och en slutapport. Första apporten var en rattmuff som jag preparerat med lite frolic. Hon hittade de och skulle som vanligt fortsätta, men då stoppade jag henne, satte igång och busa med henne och när hon tog rattmuffen ordentligt och kom med den till mig, så fick hon en frolic och sedan fick hon fortsätta på spåret. Gjorde lika med slutapporten, men gjorde misstaget att sela av henne direkt och det fick till följd att hon fortsatte att spåra... men jag fick tillbaka henne och kunde leka med apporten tills hon fick intresse för den.

Det blev två inlägg idag, men så är det ju ibland. Vissa dagar händer ingenting och andra dagar är det fullt upp.

Hoppas Ulla (hon som fyllde år) inte tog illa upp när jag inte kom.

Tack alla ni som höll tummarna, det hjälpte....

Nu är Izas officiella utställningsdebut avklarad. Det gick som en dans... ordagrant... Hon dansade sig genom ringen 4 varv. 5:e varvet var några travsteg så domaren blev nöjd.

Jag är ändå mer än nöjd med hennes debut. Hon fick ett första pris och hp. Det var bara hon i klassen. Lisa ställde även Doris som knep sitt sista cert och fick sitt championat.

Jag var lite orolig på morgonen. Hade tvättat bort kladdet i öronen och de stod rakt upp...
Hon hade schäferöron hela tiden innan vi skulle in i ringen, men i samma ögonblick som vi gick in i ringen så tippade hon båda öronen. Följande kritik fick vi: Feminin juniortik av mkt god typ. Bra helhet och prop. Vackert huvud och uttryck. Korr.bett. Väl burna öron. Skulle kunna ha stramare rygg, ngt sluttande kors. Bra ben och tassar, utm kropp. Korr. pälskvalite. Ännu mkt valpiga rörelser.

När vi kom ut från ringen åkte öronen upp till "schäferöron" igen. Men nu åker kladdet in igen...
Skrämma matte sådär med öronen. Men hon är duktig tösen, hon vet när det gäller....

Nu är vi trötta och ska ta en liten siesta i värmen. Ikväll är det 40-års fest som gäller, och i morgon börjar jag redan 6.20. Har lovat hjälpa till i veterinärbesiktningen.

vi hörs, nu ska jag zzzzzzzzzzzz en stund

fredag 26 juni 2009

Äntligen fredag

Nu är det bara två veckor kvar till semestern. Det känns att man börjar bli lite sliten och omotiverad på jobbet. Speciellt när det är så varmt och vackert väder.

I morgon är dags för Iza på allvar. Första officiella utställningen (hon blev 9 månader i onsdags)
Det ska bli kul, men vad som är mindre kul är att hennes öron är inte bra. Står hon still och böjer ner huvudet liiite grann så är de tippade. Men så fort hon tittar upp på mig eller något annat som är högre upp så har hon riktiga schäferöron. Min förhoppning är att domaren vill ha henne på bordet och då står hon ju still och så får jag locka henne att titta ner lite. Nåväl i mina ögon är hon i alla fall en underbar hund, både vacker och duktig.

I går kväll var jag ut och la ett appellspår till henne och hon är så jädrans spårsäker så det är inte sant. Hon tycker att det är det roligast som finns att få gå ett spår, apporterna är inte lika roliga, hon hafsar bara över dem som hastigast och vill genast fortsätta. Jag får nog börja leka lite mer med apporterna och inte låta henne gå vidare förrän hon visat ett bra intresse för dem.
Det var ljuvligt i skogen i går kväll. For ut vid halv 9 och var hemma igen halv 11. Det är skönt med de ljusa nätterna, det gör ju att man kan träna lite senare på kvällen när det är lite svalare.

Nu ska jag gå igenom Izas päls, klippa klor och runda till tassarna lite. Sen kan jag inte göra mycket mer utan det är upp till domaren i morgon.. Iza går ut först i ringen kl. 10.00 och det är bara 2 berger anmälda. Nyfiken på vem den andra är...

Håll nu tummarna för oss... det kan behövas.

Vi hörs och syns..

tisdag 23 juni 2009

Ibland har man flax

Jag hade ju en ganska stressig vecka förra veckan, dessutom var jag ju inte frisk. Igår kom jag ihåg att jag hade nog en frissatid förra veckan som jag missat. Det var jättesynd, för i detta samhälle som består av frissor och pizzerior så är det minst 5-6 veckors väntetid hos frissan, och jag är så långhårig så jag kan snart fläta håret. Nåväl, jag ringde min frissa och förklarade mitt dilemma, att jag nog missat en tid förra veckan. Hon kollade igenom och upplyste mig "Du har tid i morgon kl 14.15". Gissa om jag blev glad..

Igår var jag tillsammans med Micka och Sara och en del andra släktingar till Johanna på BUP och fick lite information om Johannas problem. Hon har fått en diagons, men jag fick inte klart för mig om det var högfungerande autism eller om det var asberger. De förklarade att dessa två diagnoser var väldigt lika och flickor får oftast högfungerande autism med pojkar ofta får diagnosen asberger. Nåväl vi fick information och man förstår nu bättre Johanna och hennes svårigheter, så det var lärorikt, även om jag genom jobbet vet litegrann om dessa diagonser, så var det ju bra att få en liten uppfriskning och även få lite av Johannas specifika problem. Det hon har störst problem med är nog det sociala samspelet, där falerar det ofta med kompisarna.

Efter BUP var jag till Rosa och Iza fick massage. Hon drar upp ryggen när hon går och jag har funderat om det är något Rosa kan fixa. Och mycket riktigt, hon konstaterade att hon hade en del låsningar mellan kotorna vid korset och hon löste upp någon men någon är kvar. Vi ska dit i morgon också så får vi se om hon får upp även sista låsningen.

Nää, nu har jag inte tid att sitta här längre, ska ut med hundarna och sedan iväg och jobba.

Ha en bra dag...

lördag 20 juni 2009

Midsommardagen

Idag är den första riktiga sommardagen. Har varit i skogen och spårat i T-shirt...

Fick ett SMS vid halv 1 från Monika L: ska ut med Anna Lena och spåra, vill du hänga på?
Självklart hängde jag på. Det är alltid lärorikt att lägga spår när man har en duktig instruktör/domare med. Lämnade Mimmi till Egon och for iväg med Iza. Vi sammanstrålade hos Monika och åkte därifrån ut efter Nautanenvägen.

Väl där ute, så bestämde jag mig för att prova att lägga ett riktigt appellspår. 100 m + 100 m + 100 m. Två vinklar, två apporter + slutapport.

Vi lät spåren ligga ca 45 minuter innan jag tog ut Iza och selade på henne. Hon satte ner nosen i backen, hittade spåret direkt, gick jättefint, drog på bra och hittade första apporten utan problem. Sen kom första vinkeln och jag blev lite osäker var den var, Iza gick lite för långt, men kom tillbaka för att hitta spåret igen. Sen trodde jag hon var ute och seglade, men hon gick klockrent på nästa apport.
Vid andra vinkeln fick hon åter problem och denna gång tog det lite längre tid innan hon hittade spåret. Hon var tvungen att vila lite och bajsa, sen var hon på det igen och jag trodde igen att vi var ute på villovägar, men Iza gick rakt på slutapporten. Hon är så duktig min lilla piga. Men jag är inte lika duktig och Monika fick påpeka flera gånger att jag skulle sluta plocka med linan. Det är utmärkt att ha en instruktör med sig. Iza klarade med glans sitt appellspår, trots att det var så torrt i backen.

Därefter var det Anna-Lenas tur att spåra med Ztjärna. Ztjärna har varit lite osäker när Anna Lena själv lagt ut spåret, så därför ville hon själv lägga spåret. Det gick bra, men hon var lite osäker i början, men efter första vinkeln så gick det som på räls.

Sara hade också lite problem i den torra terrängen och blev trött, men hon fixade sitt spår. Och Micke-pojken var ju som en klippa i spåret. Han tog upp det direkt trots att Monica lät honom gå på lite från sidan.

När alla vovvarna gjort sitt jobb, så blev det en liten promenad med hopp och lek. Iza är ju lite försiktig med andra hundar och Ztjärna var ju ny för henne. I början höll hon sig till mig, men det tog inte lång stund förrän de andra hundarna var intressanta och hon skuttade med dem.

Det som jag trodde skulle ta ett par timmar tog betydligt längre tid. Tiden rusar ju iväg i skogen och när jag tittade på klockan var den redan halv 5. In med hundarna i bilen och så drog vi iväg till Monika på en fika.

Nu har jag varit och hämtat Mimmi, rastat henne en stund och tänker nog lägga mig i sängen med en bok, kanske ögonen faller igen för en stund, men då får de göra det....

Tack Monica och Anna Lena för en trevlig dag.

Vi hörs och syns...

fredag 19 juni 2009

Midsommarafton

Det här har varit den lugnaste midsommarafton på länge. Dels pga min förkyldning och dels pga att Mimmi inte klarar av så mycket nu för tiden.
Jag var förbi Monica L en sväng på eftermiddan och hon hade en liten bjällra som jag fick, så att Mimmi ska kunna höra var jag är när vi är ute och går. Vi åkte ut i skogen en sväng med alla hundarna. Iza är ju så förtjust i Monicas hundar och dom är så bra för henne, eftersom Iza är ganska rädd för andra hundar, men Micke och även Sara är så försiktig mot henne, så där fungerar det jättebra. Bjällra fungerade också bra. Mimmi följde efter mig utan att jag behövde prata med henne hela tiden. Det kommer att bli toppen att ha med när vi är ute. Har provat att ha henne kopplad också, men det fungerar inte alls, för då sätter hon sig bara och vill inte alls gå.

Nu ska vi ha en lugn skön hemmakväll med TV eller en bra bok.
I morgon ska jag nog åka ut på klubben och träna lite agility med Iza. Borde också ha lite utställningsträning... vi får se hur mycket vi orkar.

Trevlig midsommar till er alla bloggläsare.... Vi syns/hörs

torsdag 18 juni 2009

Fortfarande snuvig och snörvlig

Det rinner fortfarande från näsan, jag nyser och fryser.... inte roligt alls. Visst är det liiite synd om mej. Det tycker jag själv i alla fall. Det är ganska skönt att tycka lite synd om sig själv ibland.
Jag har varit och jobbat men inte varit särskilt effektiv. Jag får väl gå och jobba lite i helgen om jag känner mig bättre. Har en hel del hälsoenkäter som ska vara registrerade nästa vecka. Det måste jag få färdigt, dessutom hade jag över 20 fakturor som var okonterade. Det känns lite stressande men det löser sig säkert, bara jag blir feberfri. Nu har jag gnällt färdigt...

Har varit och tränat agility med Iza. Hinderträning är ju inte så konditionskrävande. Vi har ju gungan och platten kvar som hon är osäker på. Platten gick bra idag, men gungan är jätteläskig, det gäller att ta det lugnt, får fortfarande locka och pocka med godis för att hon över huvudtaget ska gå upp på gungan.

Något som var positivt idag var att slalomen går jättefint nu. Hon gick inte ur en enda gång, så nu ska jag börja gå längre ifrån..

Jag har också börjat registrera in anmälningarna till vår tävling i juli. Det har redan kommit in över 50 anmälningar och det är ju mer än en vecka kvar av anmälningstiden. Nya namn som jag inte alls känner igen från södra sverige, bl a från Södertälje var det någon. KUL.

Nää, nu ids jag inte sitta här mer, nu ska jag ta en skööön dusch, ta täcke och kudde och lägga mig framför teven och bara mysa. (Men måste förståss ut en sväng först på en kissrunda med Iza och Mimmi)

Nu ska jag kurera mig... vi hörs

onsdag 17 juni 2009

Färdigflyttat och förkylt

Nu är det färdigflyttat på jobbet. Idag tömde jag mitt kontor på Gunillaskolan och fr o m i morgon kommer jag att jobba i Gällivare varje dag. Det blir lite långt att åka och rasta hundarna varje lunch, men det går. Ska försöka få dagisplats till Iza till hösten. Lite vemodigt är det att lämna Gunillaskolan. Jag har ju gått där som elev och sedan jobbat där i många år.

Privat är det också så gott som färdigflyttat. Lite saknas fortfarande, men det är ingen brådska med det.

Och mitt i allt detta flyttande så har jag åkt på världens brakförkylning. Har fungerat tack vare Panodil 1,0. Febrig och eländig. Så nu blir det sängen en stund för att sedan åka ut med hundarna, men någon träning orkar jag nog inte med, utan det blir nog bara hopp och lek vid Abborrtjärn.

Ha det... vi hörs

måndag 15 juni 2009

Jobbigt

Som en del kanske har märkt på mig så har jag varit lite okoncentrerad sista tiden. Det har sin förklaring. Jag har brutit upp från ett 42-årigt förhållande och det har inte varit lätt.

Jag och Iza har flyttat till Furuvägen och Egon bor kvar på Pouitakvägen med Mimmi och katterna. Om det inte fungerar med att Mimmi bor hos Egon, så kommer även hon att flytta hit till mig, men eftersom hon är blind, så vill jag helst inte flytta på henne.

Det har varit en jobbig tid, men jag hoppas att jag kommer stärkt ur det. Just nu känns det bra och jag får se till att få Iza att trivas här. Jag kommer nog att kunna ha med henne på jobbet ett tag tills hon blir varm i pälsen här i nya lägenheten.

Om någon har vägarna förbi (hur man nu kan ha vägarna förbi Kilen) så är ni hjärtligt välkomna in på en fika. Eller om ni tar en extratur till Kilen. Adressen är: Furuvägen 12 A

Vi hörs.... ha det

onsdag 10 juni 2009

Glest med bloggandet

Nu har det varit lite glest med bloggandet och det kommer det nog att bli några dagar framåt också.

I morgon fyller Egon jämna år, och han vill inte ha någon uppvaktning, så vi drar ut till skogs med husvagnen ikväll. Återkommer på fredag.

Till helgen blir det kanske att jobba lite också eftersom Gunillaskolan ska flyttas och vi måste ju packa ihop allt som ska iväg till olika ställen. Hittills har det gått 1200 flyttkartongen... det är otroligt vad mycket grejer det finns på en skola.
Tack och lov för usb-minne. Det innebär att jag slipper flytta alla pärmar. Kopierar bara över från datorn på ett minne och överlämnar till den som ska överta mina arbetsuppgifter på särskolan från hösten.

Det får bli mer bloggande när det blir lite lugnare

Ha det

lördag 6 juni 2009

Rengöring

Idag har vi haft en rengöringsdag. Jag har städat här hemma och i samma veva så åkte Iza i duschen. Så nu har jag en ren fin hund. Och trots att jag tvättat bort kletet i hennes öron så är de tippade, men för säkerhets skull så ska jag kleta dit lite mer när hon torkat.

Hon finner sig riktigt bra i att bli duschad. Hon står still och verkar dessutom tycka att det är ganska skönt.


Här är några bilder på nybadad Iza (utan kladd i öronen)

torsdag 4 juni 2009

En lite virrig dag

Idag har det varit en rolig dag, lite virrig men rolig. Det har varit en väldigt lätt och skämtsam stämmning på jobbet. Gunilla och jag har tokat oss, skrattat hela dan och haft allmänt roligt. Jag tror att det är flyttstämmningen som gör att alla drar lite på smilbanden, för allt är huller om buller och den ena skolan efter den andra kommer och tejpar lappar på möbler och inredning som dom vill ha. Så nu står det TBS och SPS osv på alla grejer. Ibland har det blivit lite konflikter... det står TBS (Tallbackaskolan) på ena sidan av en grej och på andra sidan står det SPS (Sjöparkskolan), så de som flyttar får väl ta sågen med.

Kvällen har vi ägnat oss åt spårning. Jag var ut och la ett spår till Iza med 2 apporter och två vinklar, en höger och en vänstervinkel. Spåret var väl ca 300 meter.

Under tiden spåret låg till sig så var vi ut på klubben. Där hade Anna och Evelina avslutning på sin nybörjarkurs. Så vi kollade in de blivande tävlingsekipagen. Men när det var dags för fika med tårta så var jag tvungen att sticka för att ta spåret.

Det är en fröjd att se Iza i spåret. Hon vet precis vad som gäller så fort hon får på sig spårselen. Hon jobbar så intensivt och är så duktig. Måste nog stegra spåren lite nu. Ska kolla lite med Monica så jag inte går för fort fram. Och så måste vi jobba lite på apporterna. Hon har så bråttom att spåra, så hon duttar bara till apporterna. Det måste vi jobba på, så hon verkligen tar upp dem så jag kan få byta dem mot godis...

Nu är i alla fall lillgumman trött och har gått och lagt sig i sängen, väntar på att jag ska komma. Men det dröjer en stund. Måste borsta igenom Mimmis päls och klippa lite klor på henne. Kanske katternas klor också får sig en omgång.

Ha det gott!!
Vi hörs

onsdag 3 juni 2009

Mimmi

Jag är bekymrad över Mimmi. Hon får svårare och svårare att orientera sig. Hon är ju helt blind nu, men man tycker att hon skulle vänja sig och lita mer på nos och öron. Men det verkar som hon bara blir förvirrad. Hon mår inte bra just nu och vi får se hur det blir med henne..

Idag är det precis 1 år sedan vår älskade Tessie lämnade oss för hundhimlen. Jag tänker ofta på henne och saknar henne så otroligt mycket. Hon var en så trygg och genomsnäll hund.

Igår när Iza och jag var och tränade lite agility, så ramlade Iza ner från balansbommen, men det gick bra. Hon fick plötsligt syn på Lava och Maria och glömde bort var tassarna var. Men jag tog upp henne på bommen direkt och det verkade inte som hon blivit rädd, utan hon blev nog mest förvånad. Nu fungerar de flesta hindren bra, det är bara gungan och platta tunneln som vi har lite problem med, men vi tar det lungt, vi har ju ingen brådska. När man tränar gungan och platten så är det ju bra om man är två, så det gäller att hitta träningskompis.

Jag har varit trött och hängig hela dagen och inte ens Izas ihärdiga pussande har lyckats pigga upp mig. Men nu får jag nog ta mig i kragen, klä på mig ordentligt (för det är kallt) och gå ut en sväng i skogen. Det brukar ju lätta upp sinnet.

Hoppas på en roligare dag i morgon....

Vi hörs