Sjukt.... igen

Nu börjar jag bli less på att vara sjuk. Har känt mig trött och hängig en längre tid, men det har inte varit något direkt att ta på förrän idag. Mitt högra öra satte igång och värka i morse. Började bara som lite örsprång, men tilltog mer och mer, så vid halv 2 gick jag hem från jobbet, tog en stark alvedon och somnade. Sov till halv 5, värken kom och gick... var ut med hundarna upp mot Hirvas på en promenad. När jag åkte tillbaka ner för backarna efter Tjautjasvägen, så tilltog värken och jag trodde huvudet skulle sprängas.

Kom hem, mer alvedon, men det släppte ändå inte, så jag satt mig i bilen och åkte ner på akuten.
Där konstaterades en kraftig inflammation i höger mellanöra, samt att jag hade en hög sänka.
Nu har jag i alla fall fått pencilin och hoppas att jag ska bli bra av den här kuren. Örat värker fortfarande, men jag ska proppa i mig lite mer alvedon och så ska jag försöka sova nu. Får försöka ha lite högt under huvudet, så går det kanske bättre att sova.

Natti natti

Måndag

Egentligen har jag inget att skriva. Är bara trött, trött och åter igen trött.
Var på stipendiefesten i lördags, och det var trevligt. God mat och trevligt sällskap. Det var Annika Bergström och Maria (dobbis) Andersson som fick stipendierna för 2009. Bra val av styrelsen och stort grattis till stipendiaterna.

Har varit ute på lite prommenader under veckan. Upp på Hirvas två gånger, och lite kortisar kring Monikas place.

I går kväll var det riktigt kyligt och vacker i skogen. Nästan fullmåne och med ett ovanligt starkt månsken. Hade ingen pannlampa men klarade mig bra i skogen ändå.

Skyltsöndag igår och det var meningen att vi skulle gå med i hundparaden i Gällivare, men Iza hade varit otroligt dålig i magen under natten till söndag, så jag avstod från paraden och var i Kåkstan och fikade istället.

Finns inte mycket annat att rapportera just nu.... vi hörs

Veckorna rusar iväg

Jag vet inte vad det är men veckorna rusar iväg och jag hinner ingenting tycker jag. Jobba, äta, sova, rasta hundar... allt går i ett och tiden rusar iväg. Såg i almanackan att det är 1:a advent nästa helg. Vart tar veckorna vägen??

Jag har inte gjort något alls, så det är ganska onödigt att skriva här i bloggen... det enda jag fått ur händerna sen sist är att jag bakat lussekatter idag. Det var säkert ett år sedan jag bakade sist. Ugnen här i lägenheten verkade bra gräddade jämnt och fint. Det är lite märkligt, jag har bott här i över 5 månader och inte testat ugnen mer än att jag tinat en lasange tidigare. Det är mikron som gäller för det mesta, eller så lagar jag mat på spisen.

Nästa vecka blir en sån där tidig vecka. Börjar jobba kl. 6 men slutar å andra sidan redan halv 3, men är så trött på kvällen att det är natti natti redan vid halv 10.

Och nu är det lördagkväll och jag är redan trött, lägger mig nog och läser en bok. Det brukar sluta med att boken ramlar ner och jag vaknar till, släcker lampan och sussar gott.

Vi hörs...

Måndag igen..

Åter i vardagen, efter att ha tillbringat helgen i Jokkmokk. Det har ju varit agilitytävlingar där i ridhuset och jag var tävlingsledare. Det var knappt 300 starter både på lördag och på söndag, så jag trodde det skulle bli ganska jobbigt. Dessutom strulade datorn där tävlingsprogrammet låg när vi skulle börja på lördag. Men när vi väl fick igång programmet så rullade allt på och dagen rusade iväg och vips var tävlingarna slut. Allt flöt på så bra. Terese hade verkligen förberett i minsta detalj.

Monica hade följt med som hundvakt, så både Iza, Micke och Sara var med. Det var jättebra träning för Iza att få komma in i ridhuset och kolla in miljön. En vacker dag ska hon ju också tävla i ridhus och då är det ju bra om hon varit i miljön tidigare...

På söndag så började tävlingarna tidigare, så jag fick åka hemifrån redan före 6. Evelina åkte med, för hon hade lovat att ställa upp som funktionär på söndagen. Det hade kommit lite snö under natten och det var oplogat, men det gick ändå bra att köra. På en dryg timme var vi framme och det vara bara att sätta igång direkt.... Även söndagen flöt på bra och inga störningar förekom. Riktigt trevliga tävlingar med positiva tävlanden och en trevlig domare.
Evelina åkte hem lite tidigare tillsammans med Anna, eftersom jag skulle göra ordning listorna till SBK innan jag for och det tog en stund. Precis när jag satt mig i bilen för att åka hem fick jag ett SMS av Evelina att det var uruselt väglag, såphalt och spårigt. Jag är glad att jag var ensam i bilen när jag for hem, för körningen från Jokkmokk till Gällivare krävde full koncentration och det tog drygt 2 timmar att komma hem. Jag var helt slut när jag svängde in på Monicas gård för att hämta upp Iza. Iza hade fått vara hos Monica från lördagkväll eftersom jag skulle åka så tidigt på söndag. Hon hade skött sig bra och var naturligtvis lycklig när jag kom. Drack en kopp kaffe med Monica och Christian innan jag for och hämtade Mimmi hos Egon.

När jag kom hem var det bara duschen och slappa en stund framför TV:n som gällde. Var i säng redan vid 9-tiden och sov gott till klockan ringde halv 7 i morse.

Nu har jag ingenting inbokat på helgerna framöver och det känns ganska skönt. Vi går nog lite i idé ett tag framöver känns det som.

Ha det bra så hörs vi.

Förresten kanske vi drar ut till Nattavaara någon helg här framöver.

Fredag igen

Oj vad veckorna rusar iväg, redan fredag.
Denna helg kommer jag att tillbringa i Jokkmokk. Inte för att jag har en tävlingsfärdig hund att tävla med utan för att vara tävlingsledare så att Teresa kan få tävla med sin hund.
Det ska blir kul. Känner mig lite ringrostig så det blir bra att vara i hetluften igen. Monica ska följa med som hundvakt. Vi får se om vi åker emellan eller om vi övernattar i Jokkmokk.

Återkommer med rapport efter helgen hur det gått...

jag fattar nada

Har lagt in filmer från You Tube och det fungerar ibland. Ibland är det helt andra filmer som kommer upp. Jag fattar ingenting. Men om det inte fungerar här på bloggen, så kan du gå in på You Tube och skriva Iza vallar som sökord, då kommer filmen fram....

Vet inte hur många gånger jag försökt fixa detta, och det fungerar bra när jag kollar efter att ha sparat ändringarna. Men så när jag går in efter en stund igen, då är det några helt andra filmer som ligger på bloggen.... jag blir knäpp...

Ska kolla upp bättre med de som kan detta med att ladda ner filmsnuttar från You Tube... Men tillsvidare så får det vara som det är...

Tränat fårvallning i Nattavara

Krafterna har återvänt, och jag känner mig helt frisk nu. Skönt att det inte var svininfluensa jag drabbats av utan bara en lätt variant av någont annat.

Idag har vi haft en helt underbar dag ute i Nattavaara. Jag vet inte hur man ska tacka denna underbara människa som Anna Karin är. Hon bara öppnar sitt hem och sina kunskaper och verkar som om hon har all tid i världen för gäster som bara dimper ner...


Jag hämtade upp Monica, Micke och Sara vid 11-tiden och vi for iväg. Det var hyfsat väglag (plogen hade kört före oss) men det tog nästan 1 timme att komma fram.

Väl framme, så gick vi på en rastningsprommenad med hundarna.
Därefter vallade vi en ruta så vi skulle träna uppletande. Iza som aldrig provat på detta skulle få börja. Det gick inte så bra. Hennes föremålsintresse är väl inte det allra bästa, men vi får jobba på det. Det gick hyfsat när vi använde min handske. Men grejer som vi la ut, sprang hon bara fram och nosade på ville inte alls plocka upp dem. (Det är lika som apporterna i spåret).
Nåja nu har jag i alla fall fått tips på hur jag ska träna....

Därefter så var det Saras tur och hon gjorde jättefina uppletanden (trots att Monica sa att hon är nybörjare). Pappa Micke skötte sig utmärkt och likaså Anna-Karins Dante. Jag tog ut Iza så hon fick titta på Mickes och Dantes uppletanden och hon var klart intresserad av vad de sysslade med. Tänk om det vore så enkelt att bara visa... gör så här... Men bakom Dantes fina uppletande ligger säkerligen många träningstimmar. Man blir lite avundsjuk på de fina träningsmöjligheter som dom har där ute i byn.


Efter uppletandet så var det fåren som stod på tur. Iza skulle även här få börja.
Ojoj, denna lilla hariga hund gick utan vidare in i fårfållan utan matte... Nu kan jag själv.... nu vet jag vad jag ska göra tycktes hon tänka.... jag ska äta fårskit...

Men när fåren kom i rörelse, då blev det fart på lilldamen. Hon var riktigt duktig, men blev ibland för ivrig och var nästan och tog en bit från bakbenen på fåren... Jag kopplade henne och körde i koppel och hon skötte sig riktigt fint. Nu kan ju inte jag så mycket om vallning, utan jag får lyssna på de som kan och dom sa att hon var riktigt duktig och att hon hade en stark instinkt till det hon ska göra.

Även Micke och Sara fick komma in i fårhagen i tur och ordning. Och dom var så duktiga, jobbade lugnt och metodiskt, inte lika stressigt som Iza. Riktigt duktiga båda två.


Efter detta var hundarna riktigt trötta, fick lite vatten och fick sedan sova i bilen, medan jag och Monica blev inbjudna på middag.

Vi fick hjälpa till lite, göra sallad och så skulle jag steka svampen, men det blev inte så bra.... Anna-Karin for iväg för att hämta dottern hos en kompis, och varken jag eller Monica visste hur man fick igång den jädrans spisen. Dom är så moderna på landet nu för tiden så det var en massa symboler på ovansidan av spisen som man skulle trycka på och vi fattade nada. Kan dom inte ha vedspis på landet, den förstår jag mig på i alla fall. Nåväl, Anna Karin kom tillbaka och slog på spisen så vi fick våran middag till slut. Och vilken middag sen. Älgstek, älgtunga, potatis, sås, svamp och sallad. Vi åt så vi höll på att spricka.


Efter detta önskade både jag och Monica att vi hade en liten stuga i Nattavaara, men det var bara att packa in oss i bilen igen och äntra vägen mot Gällivare.


Nu är jag så där skönt trött, och Iza har jag inte sett skymten av sedan vi kom hem. Jag tror hon ligger raklång på sängen....


Ha det... vi hörs

Sjukt

Det började i går på jobbet, jag frös.... huvudet värkte och jag mådde allmänt pyton.
Det blev bara en prommis med hundarna på kvällen, och den tog nästan knäcken på mig. Kravlade mig ur sängen kl 6 i morse, ringde jobbet och meddelade att jag uteblir idag. På med mysbyxor, stövlar och dunjackan och snabbrastning. Duktiga vovvar som kissar och bajsar direkt. Var så slut så jag orkade inte bära upp Mimmi till lägenheten, utan hon fick treva sig fram själv. Stöp i säng, sovit till halv 11, åter snabbrastning, en kopp te... och fy farao vad halsen och övriga kroppen värker. Sängen dyblöt, måste byta sängkläder, men orkar inte. Lägger mig på soffan i stället.

Hjälpen heter ALVEDON. Tack för att det finns. Ska försöka hålla mig uppe en stund. Kollade febern nyss. Den stannade på 39,4 och då hade jag ändå ätit alvedon... Måtte detta snart ta slut...

Monika, du är en ängel, handlat, rastat Mimmi och tagit med Iza så hon får röra på sig lite och busa med Sara... tack snälla du.

Alla Helgons helg

Ja, då har denna helg snart gått förbi. Vi har varit ute mycket och här kommer lite bilder från helgen. Det är Monica som varit fotograf och jag har knyckt bilderna från hennes blogg. Jag är kameralös för tillfället.

Fredag kväll

En härlig kvällspromenad med reflexvästar och pannlampor. Vi går kvällspromenaden nedanför Monica. Hon bor verkligen härligt med tanke på hundarna.

Lördag: Utflykt med ryggsäck och korvgrillning. Ostmackor och varm Oboy... Vårkänslor nästan. Vi la spår åt hundarna så de fick jobba lite med huvudet också. Gick kanonbra. Iza hade lite problem med Aramis. Hon är helt enkelt rädd för honom och försöker på alla sätt att få iväg honom. Det lugnade sig efter ett tag och då blev hon väldigt sugen på att vara med och leka, men tordes inte riktigt. Och när Aramis var så dum att han inte fattade själv att man går inte till min syrra och matte så fick han skylla sig själv.... då var jag (Iza) på honom som en rem....

Söndag 1 november:

Vaknade och tittade ut... dimma, och väderlekstjänst som lovat sol.... jag kröp ner under täcket en stund till och när jag steg upp nästa gång, så såg man solen genom dimman. Efter ett par timmar så var det klarblå himmel och strålande sol. Åkte ner till Kullen och hämtade Monica och hennes vovvar och så for vi iväg mot Hirvas. Väl framme så var det redan bilar där, men vi åkte ändå upp mot bommen och se vi kunde räkna in alla som tillhörde bilarna så nu hade vi vägen för oss själva upp mot Hirvas. Vi vände vid bommen och skulle parkera bilarna och naturligtvis så körde jag liiiite för långt ut i diket och körde fast. Men med hjälp av Monika och hennes bogserlina så tog vi upp bilen och kunde sedan börja gå mot toppen på Hirvas.

Det blev en jobbig men underbar vandring upp till toppen. Titta på korten. Inte kan man tro att det är 1:a november. Snarare en dag i slutet av mars eller i april.

På toppen blåste det ordentligt som ni ser på hundarnas päls. Vi stannade inte länge, utan började vandra ner mot bilarna. Men promenaden tog i alla fall ett par timmar och vi var lagom trötta när vi kom till bilarna.

När jag kom hem så passade jag på att klippa alla klor. Det brukar gå otroligt bra, man jag tänkte man kan ju i alla fall passa på när dom är ordentligt trötta. På mindre än 3 minuter hade jag klippt klorna på båda hundarna.

Nu väntar bara kvällsfika hos Pigan. Därefter en liten kvällspromenad och sedan är det dags att krypa till kojs efter en otroligt skön helg.

I morgon väntar en ny vecka med nya händelser och äventyr. Vi får väl se vad veckan har att bjuda på....

Vi hörs