Jag är bekymrad över Mimmi. Hon får svårare och svårare att orientera sig. Hon är ju helt blind nu, men man tycker att hon skulle vänja sig och lita mer på nos och öron. Men det verkar som hon bara blir förvirrad. Hon mår inte bra just nu och vi får se hur det blir med henne..
Idag är det precis 1 år sedan vår älskade Tessie lämnade oss för hundhimlen. Jag tänker ofta på henne och saknar henne så otroligt mycket. Hon var en så trygg och genomsnäll hund.
Igår när Iza och jag var och tränade lite agility, så ramlade Iza ner från balansbommen, men det gick bra. Hon fick plötsligt syn på Lava och Maria och glömde bort var tassarna var. Men jag tog upp henne på bommen direkt och det verkade inte som hon blivit rädd, utan hon blev nog mest förvånad. Nu fungerar de flesta hindren bra, det är bara gungan och platta tunneln som vi har lite problem med, men vi tar det lungt, vi har ju ingen brådska. När man tränar gungan och platten så är det ju bra om man är två, så det gäller att hitta träningskompis.
Jag har varit trött och hängig hela dagen och inte ens Izas ihärdiga pussande har lyckats pigga upp mig. Men nu får jag nog ta mig i kragen, klä på mig ordentligt (för det är kallt) och gå ut en sväng i skogen. Det brukar ju lätta upp sinnet.
Hoppas på en roligare dag i morgon....
Vi hörs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar