Min vallhund

Idag har Iza fått träffa på får för första gången i sitt liv. Jag trodde hon skulle bli rädd, för hon är en ganska harig hund. Men icke sa nicke. Hon visste på en gång vad det var frågan om. Hon kollad in dem, såg genast att några var på väg åt fel håll, så dem gick hon runt och förde tillbaks till flocken.

Jag kan ju inte någonting om vallning, men Anna-Karin, fårägaren, var inponerad av henne.

Det var faktiskt jätteintressant att se hur en instinkt kan slå ut så på en gång. Jag bara stod och gapade när jag såg henne jobba. Hon växte enormt. Hon är helt enastående min lilla tjej, bara 9 månader gammal.

Det har varit en jättetrevlig kväll ute i Nattavaara. Monica hämtade mig vid halv 5 tiden och vi har fikat, hundarna har badat (synd att jag inte hade baddräkten med) och så fick Iza prova på det här med vallning. Dessutom har hon träffat höns också, men de var inte så väldigt intressantan.

Monicas Micke var däremot väldigt intresserad, men han letade efter fåren, som var på ett annat ställe. Han slank in i hönshuset genom en minimal lucka (hur han kom in förstår jag inte) och ut flaxade en höna, och därefter kikade Micke ut och såg ut som han funderade "vad var det där".

Hur som helst så har vi haft en underbar eftermiddag och kväll och jag tackar Anna-Karin så mycket för att jag fick testa Iza med fåren. Vi kommer tillbaka... jag lovare

Nu är det duschen och sängen som väntar..

Natti natti, vi hörs