Igår var vi ute i spårskogen. Det är det bästa som finns att spåra i skogen. Men matte hade lagt en massa träpinnar i spåret som hon ville att jag skulle plocka upp... det får hon väl göra själv när hon nu har varit så slarvig och tappat dem. Jag har ju annat att göra, jag måste ju spåra. Inte mitt problem att hon inte kan hålla reda på sina apportpinnar som hon kallar dem. Jag blev lite besviken för det var ett så kort spår se jag han ju knappt börjar förrän det var slut. Ingen sele fick jag ha heller för Izas rosa sele var för liten, och den ville jag inte ha heller. Nu har jag fått en egen, en gul och den är jättefin. Vi ska ut och prova den ikväll.
Iza spårade också i gårkväll. Men hon hade inte heller sin sele med sig eftersom matte inte insett att det är sommar. Hon hade bara vintergrejer med sig. Så Iza skulle få spåra i min dragsele, men inte gick det inte, den är ju alldelens för stor till lilltjejen. När hon klivit ur selen två gånger, så kopplade matte lös henne. Hon frispårade hela spåret och tog varenda pinne. Kanske man ändå ska börja plocka de där pinnarna som matte tappar, för Iza fick då så mycket beröm så det var ingen hejd på det.
Nää, nu ska jag skynda på matte lite så vi kommer ut nån gång... Vi hörs/Pontus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar