Ännu en kall dag

Snart blir jag tokig på denna kyla. Blir så slö så slö av att inte kunna vara ute. Har egentligen all tid i världen nu till att städa och tvätta och gör gjejer som man klagar på att man inte hinner annars, men ingenting blir gjort. Hänger bara framför TV:n på kvällarna. Inte bra. I kväll måste jag ta mig i kragen. Se till att få lägenheten städad, så jag kan vara ute när solen och värmen kommer tillbaka, för det gör den ju förr eller senare. Och inte är det lätt att banta en hund som knappt gör 1 knop. Ut och kissa och sedan in till matkoppen för att konstatera att den fortfarande är tom. Men Izas bantning har börjat ge lite resultat på vågen, 4 hg mindre nu än när vi började för någon månad sedan. Det går sakta men säkert åt rätt håll. Innan sommaren så är hon nog nere i sin matchvikt.

Nää, nu måste jag på med långkalsonger, täckisar, dunjacka, mössa och vantar och ge mig av till jobbet. Vi hörs.

Söndagmorgon

Idag går det att andas igen...solen lyser från en klarblå himmel och det är bara 17 grader kallt i Malmberget. Det blir nog en lång promenad i eftermiddag.
Det är konstigt, men ju äldre man blir dessto mer påverkad av vädret är man. När det är grått och mulet känns det mesta trist och man kan bli lite deppig, men så fort solen tittar fram så leker livet igen... Det gäller att ta vara på solglimtarna.

Iza har varit lite krasslig med hosta, så vi fick avstå träningen igår. Men idag (om hon inte hostar mer idag) så ska vi i alla fall gå till ridhuset och se om vi kan träna lite agility. Börjar hon hosta, så får vi väl avbryta.

Nää, nu är det dags att få i sig en kopp kaffe och sedan kolla på störtloppet på TV.

Vi hörs

Jag lever...

Tänkte bara meddela att jag lever trots att bloggandet legat nere ett tag. Januari har varit en jobbig månad, men nu går vi mot ljusare tider och förhoppningsvis kommer det att märkas i bloggen också. Några enstaka dagar med härliga utevistelser har det varit, men de har inte varit många...kan räkna dem på ena handens fingrar.

Vovvarna mår bra, Iza tycker nog att matte är lite dum, för jag har dragit ner ytterligare på hennes mat. Få se nu om det ger resultat. Viktökningen har i alla fall avstannat, men det gäller ju att det vänder och går neråt också. Något litet hekto neråt har det väl gått, men det finns ganska många kvar som ska bort. Längtar och väntar på soliga vårdagar när man kan ta lååånga promenader efter skoterspår, och där Iza kan rusa av sig sina extra hekton (eller rättare sagt kilon). Det är två kilo som ska bort före sommaren. Procentuellt så är det ganska mycket eftersom hon väger 11,5 och ska ner till 9,5.

Nä, nu ska jag gå och ta mig en kopp kaffe och sedan gå ut och röka en cigarett..

Ha det gott där ute i sayberrymden!